Jag skrev ju i förrgår om att vara aktiv i SMS och OnePad. Efter det har jag varit och kört pass med målvakter och tränat på just det. Att inte bara komma ned och blocka i SMS och OnePad. Det har fått mig att inse eller i alla fall misstänka att det här är något som inte så många unga målvakter tänkt på eller tränat.
Det var lite avigt, ovant och svårt att bryta gamla vanor och mönster. Alla förstod vad jag menade och var överens om att det kunde vara bra och användbart. Men det var svårt att få till, att bryta vanan av att komma ned och blocka, göra sig stor, sträcka på sig och då samtidigt låsa sig. Tryckt mot stolpen, sträckt rygg och bli orörlig.
Vi nötte det här ett helt pass, med väldigt basic övningar. Stå vid stolpen kom ned i OnePad få ett skott mot kroppen och handskar från vinkeln. Så skulle målvakterna försöka se till att pucken inte hamnade blint mitt framför dom mellan benen med hjälp av klubba eller handskar. Jag ville också dom skulle jobba med aktiva händer framför kroppen och aktiv ställning med kroppen lite framåtlutat eller som mäster Granqvist hade sagt med "backhopparnäsa".
Sen körde vi samma övning fast i SMS. Här gick det lite lättare komma ned och vara aktiva. Troligtvis för det är lite mer likt en butterfly där man är van jobba mer aktivt.
Så det här tror och tycker jag är något målvakter ska jobba mer med, nöta och öva på att bli mer aktiv och mindre blockande och passiv i vinklar och nere i OnePad och SMS.
Vad är era tankar?
Vi hörs!
söndag 22 februari 2015
fredag 20 februari 2015
Var aktiv i OnePad och SMS
En sak jag uppmärksamt och efter ett snack med Färjestads målvaktstränare Jonathan Höjd och Färjestads J18 målvaktstränare Joa Hellsten tycker det är värt att skriva om. Vi pratade om SMS och OnePad. Dels att väldigt många av dom målvakter vi tränade och stötte på nästan sorterat bort OnePad ur sin verktygslåda av räddningar vilket vi tyckte var synd.
Men det vi pratade mest om, är hur OnePad och SMS ofta blir helt blockande ställningar. Vilket vi inte tycker dom behövde bli.
Att man helt enkelt ska träna på att vara mer aktiv med klubba och händer i SMS och OnePad. Många tycker till exempel att det kan vara svårt se pucken ordentligt om den hamnar nära i OnePad. Då får man ju se till att den inte hamnar där. Istället för att sätta sig i OnePad och göra sig stor, sträcka på sig och bli lite stel och orörlig, var aktiv med händer och klubba och se till få bort pucken som du gör i en butterfly till exempel.
Du kan ju attackera pucken och jobba med aktiva händer även i OnePad och SMS. Jag tycker du ska försöka göra det så ofta det går. För att få bättre returkontroll och för att vara mer rörlig. Två saker som ju är bra att få till som målvakt.
Så nästa gång du tränar dessa två ställningar/parader. Försök vara mer aktiv. Luta dig lite fram istället för att bli rak, stel och tryckt mot stolpen. Försök använda handskarna, plocka pucken eller stöt bort den. Är det låga skott försök få iväg den med klubban som du gör i butterfly på vinkelskott. Utveckla ditt spel i OnePad och SMS.
Vi hörs!
Men det vi pratade mest om, är hur OnePad och SMS ofta blir helt blockande ställningar. Vilket vi inte tycker dom behövde bli.
Att man helt enkelt ska träna på att vara mer aktiv med klubba och händer i SMS och OnePad. Många tycker till exempel att det kan vara svårt se pucken ordentligt om den hamnar nära i OnePad. Då får man ju se till att den inte hamnar där. Istället för att sätta sig i OnePad och göra sig stor, sträcka på sig och bli lite stel och orörlig, var aktiv med händer och klubba och se till få bort pucken som du gör i en butterfly till exempel.
Du kan ju attackera pucken och jobba med aktiva händer även i OnePad och SMS. Jag tycker du ska försöka göra det så ofta det går. För att få bättre returkontroll och för att vara mer rörlig. Två saker som ju är bra att få till som målvakt.
Så nästa gång du tränar dessa två ställningar/parader. Försök vara mer aktiv. Luta dig lite fram istället för att bli rak, stel och tryckt mot stolpen. Försök använda handskarna, plocka pucken eller stöt bort den. Är det låga skott försök få iväg den med klubban som du gör i butterfly på vinkelskott. Utveckla ditt spel i OnePad och SMS.
Vi hörs!
fredag 30 januari 2015
Är den långa vägen möjlig eller omöjlig?
Efter att ha läst på twitter och haft ett telefonsamtal med en målvaktstränar kollega, har jag funderat på en sak.
Hur lätt är det att gå långa vägen till SHL?
Jag läser och hör hur Sanny Lindström rätt ofta pratar om hur han inte spelade tv-pucken och ändå tog sig hela vägen till dåvarande Elitserien. Visst det gjorde han, och det ska han ha cred för. Det finns massor av exempel, från "förr" i tiden på spelare som inte spelat tv-pucken och kommit hela vägen.
Men, jag har ju ingen statistik här. men hur många har tagit den långa vägen till SHL säg dom sista tio åren, eller dom sista fem åren?
När Sanny gick den långa vägen. Hur många hockeygymnasium fanns det då? Hur många Elithockeygymnasium? Fanns det hockeyklasser? Eller var det träning med sitt lag på kvällstid som gällde?
När jag sökte gymnasiet, var det samma kriterier som nu. Utan att ha spelat TV-pucken var det snudd på omöjligt att komma in. Skillnaden, då fanns det tre hockeygymnasium. Nu har i stort sett alla lag i Allsvenskan och SHL hockeygymnasium.
Som jag skrev, är det snudd på bara dom som varit med i TV-Pucken som kommer in på hockeygymnasium. Samt, jag vågar påstå att dom absolut allra flesta som lyckas sen tar en plats i SHL gått på hockeygymnasium.
Anledningen beror ju inte enbart på att alla som var med i TV-pucken haft så mycket mer talang, eller att ingen som var på gränsen eller kanske inte ens påtänkt för TV-pucken omöjligt skulle kunna bli en bättre seniorspelare än dom som varit med i TV-pucken.
Men, dom som är med i TV-pucken och får chansen gå på hockeygymnasium får så väldigt mycket bättre förutsättningar att träna bra, träna mycket, få hjälp av heltidsanställda tränare. Träna på dagtid, ofta två pass om dagen. I många fall boende nära ishallen och skolan. Omklädningsrum där man kan lämna utrustningen, bussresor till matcher, bra motstånd. I vissa fall betalt.
Missar du Tv-pucken, eller framförallt hockeygymnasium. Får du spela i ett lag som med absolut största sannolikhet inte spelar i J18 eller J20-elit. Du kommer inte spela mot dom bästa. Du kommer troligtvis inte ha chansen träna på dagtid eller två pass om dagen. Du kommer med stor sannolikhet inte ha heltidsanställda tränare. Du kommer med stor sannolikhet inte spela i ett lag där alla drar åt samma håll och gör allt som krävs för att bli hockeyspelare. Antagligen kommer konkurrensen i laget inte vara lika hård och inte pressa dig lika mycket att alltid prestera på topp.
Det går säkert, men vägen är så otroligt mycket längre än den var för Sanny Lindström eller mig. Ja jag kom ju inte dit i alla fall.
Jag missade TV-Pucken, var antagligen fjärde valet av tre. Men jag spelade ändå i Djurgården tills B-J, då jag slutade självmant. Jag gick inte på hockeygymnasium, inte min målvaktskollega Jonas Forsberg heller. Jonas, tog sig till Elitserien och har spelat där med både Djurgåden, AIK och Södertälje och har gjort landskamper. Så förr gick det, jag skulle säga att dom flesta spelarna som tog sig till Elitserien inte gått hockeygymnasium. Men är det lika lätt idag som det var då? Jag tror inte det, jag tror inte ens det är i närheten. Går det? Absolut, men då krävs det en enorm talang, en enorm träningsflit och vad jag tror en enorm tur.
Kanske inte så muntra ord, men det är den verklighet jag upplever att jag får info om som den gällande. Av dom spelare och ledare jag pratat med. Jag är inte lika insatt i utespelarnas möjligheter, men som jag fattat det är du målvakt och inte spelat TV-pucken är du inte aktuell för hockeygymnasium.
Vad är era erfarenheter? Spelare, tränare och föräldrar?
Dela gärna med er av era tankar i kommentarsfältet och på Facebook!
Vi hörs!
Hur lätt är det att gå långa vägen till SHL?
Jag läser och hör hur Sanny Lindström rätt ofta pratar om hur han inte spelade tv-pucken och ändå tog sig hela vägen till dåvarande Elitserien. Visst det gjorde han, och det ska han ha cred för. Det finns massor av exempel, från "förr" i tiden på spelare som inte spelat tv-pucken och kommit hela vägen.
Men, jag har ju ingen statistik här. men hur många har tagit den långa vägen till SHL säg dom sista tio åren, eller dom sista fem åren?
När Sanny gick den långa vägen. Hur många hockeygymnasium fanns det då? Hur många Elithockeygymnasium? Fanns det hockeyklasser? Eller var det träning med sitt lag på kvällstid som gällde?
När jag sökte gymnasiet, var det samma kriterier som nu. Utan att ha spelat TV-pucken var det snudd på omöjligt att komma in. Skillnaden, då fanns det tre hockeygymnasium. Nu har i stort sett alla lag i Allsvenskan och SHL hockeygymnasium.
Som jag skrev, är det snudd på bara dom som varit med i TV-Pucken som kommer in på hockeygymnasium. Samt, jag vågar påstå att dom absolut allra flesta som lyckas sen tar en plats i SHL gått på hockeygymnasium.
Anledningen beror ju inte enbart på att alla som var med i TV-pucken haft så mycket mer talang, eller att ingen som var på gränsen eller kanske inte ens påtänkt för TV-pucken omöjligt skulle kunna bli en bättre seniorspelare än dom som varit med i TV-pucken.
Men, dom som är med i TV-pucken och får chansen gå på hockeygymnasium får så väldigt mycket bättre förutsättningar att träna bra, träna mycket, få hjälp av heltidsanställda tränare. Träna på dagtid, ofta två pass om dagen. I många fall boende nära ishallen och skolan. Omklädningsrum där man kan lämna utrustningen, bussresor till matcher, bra motstånd. I vissa fall betalt.
Missar du Tv-pucken, eller framförallt hockeygymnasium. Får du spela i ett lag som med absolut största sannolikhet inte spelar i J18 eller J20-elit. Du kommer inte spela mot dom bästa. Du kommer troligtvis inte ha chansen träna på dagtid eller två pass om dagen. Du kommer med stor sannolikhet inte ha heltidsanställda tränare. Du kommer med stor sannolikhet inte spela i ett lag där alla drar åt samma håll och gör allt som krävs för att bli hockeyspelare. Antagligen kommer konkurrensen i laget inte vara lika hård och inte pressa dig lika mycket att alltid prestera på topp.
Det går säkert, men vägen är så otroligt mycket längre än den var för Sanny Lindström eller mig. Ja jag kom ju inte dit i alla fall.
Jag missade TV-Pucken, var antagligen fjärde valet av tre. Men jag spelade ändå i Djurgården tills B-J, då jag slutade självmant. Jag gick inte på hockeygymnasium, inte min målvaktskollega Jonas Forsberg heller. Jonas, tog sig till Elitserien och har spelat där med både Djurgåden, AIK och Södertälje och har gjort landskamper. Så förr gick det, jag skulle säga att dom flesta spelarna som tog sig till Elitserien inte gått hockeygymnasium. Men är det lika lätt idag som det var då? Jag tror inte det, jag tror inte ens det är i närheten. Går det? Absolut, men då krävs det en enorm talang, en enorm träningsflit och vad jag tror en enorm tur.
Kanske inte så muntra ord, men det är den verklighet jag upplever att jag får info om som den gällande. Av dom spelare och ledare jag pratat med. Jag är inte lika insatt i utespelarnas möjligheter, men som jag fattat det är du målvakt och inte spelat TV-pucken är du inte aktuell för hockeygymnasium.
Vad är era erfarenheter? Spelare, tränare och föräldrar?
Dela gärna med er av era tankar i kommentarsfältet och på Facebook!
Vi hörs!
lördag 13 december 2014
Håll huvudet högt och kallt
Läste en intressant diskussion på twitter igår där en gäng mv-nördar diskuterade allt möjligt. Men en sak jag fastnade för och höll med bland annat Magnus Olsson om. Som målvakt är det jävligt viktigt att vara cool. Inte visa frustration, ilska eller än värre hänga med huvudet.
Har du en jobbig dag i målet så börja inte hänga med huvudet, visa inte uppgivenhet. Det kommer ta energi från ditt eget lag, om du som lagets viktigaste spelare visar att du gett upp. Det kommer också ge energi till motståndarna som känner att dom har övertaget. Det kommer säkerligen också göra att du sätter lite hårdare press på dig, snackar mer med dig.
Så försök vara cool. Även då det går dåligt. Visa inte att du är knäckt. Slå inte klubban i ribban eller stolpen. Släpper du in mål, åk en sväng ned i sarghörnet och samla ihop dig mentalt. Försök nollställa skallen och när du kommer tillbaka i målet och pucken släpps är du redo igen.
Som målvakt är du ju lagets viktigaste spelare. Du är också den spelare som flest lägger märke till om du blir knäckt. Alla i ishallen ser dig, ser hur du reagerar på ett insläppt mål. Visar du viljan, jävlar anamma och att du inte låter det knäcka dig, kommer ditt lag se och känna det och det kan smitta av sig. Vilket är viktigt!
Så även då det går tungt och du släpper in mål har du en viktigt uppgift för ditt lag. att ge dom nytt mod och vilja.
Efter att ha skrivit detta måste jag ändå visa ett utbrott som jag stödjer. Det är Viktor Fasth i ett hopplöst Edmonton som jag tror har förlorat 14 av dom 15 senaste matcherna nu. Viktor får helt enkelt ett utbrott på egna laget efter att ha blivit utbytt. Här ger jag Viktor all rätt och tycker han gör rätt. Han försöker väcka laget, och säger nog samtidigt exakt vad han tycker om den hjälp han fått.
Viktor lackar ur
Vi hörs!
Har du en jobbig dag i målet så börja inte hänga med huvudet, visa inte uppgivenhet. Det kommer ta energi från ditt eget lag, om du som lagets viktigaste spelare visar att du gett upp. Det kommer också ge energi till motståndarna som känner att dom har övertaget. Det kommer säkerligen också göra att du sätter lite hårdare press på dig, snackar mer med dig.
Så försök vara cool. Även då det går dåligt. Visa inte att du är knäckt. Slå inte klubban i ribban eller stolpen. Släpper du in mål, åk en sväng ned i sarghörnet och samla ihop dig mentalt. Försök nollställa skallen och när du kommer tillbaka i målet och pucken släpps är du redo igen.
Som målvakt är du ju lagets viktigaste spelare. Du är också den spelare som flest lägger märke till om du blir knäckt. Alla i ishallen ser dig, ser hur du reagerar på ett insläppt mål. Visar du viljan, jävlar anamma och att du inte låter det knäcka dig, kommer ditt lag se och känna det och det kan smitta av sig. Vilket är viktigt!
Så även då det går tungt och du släpper in mål har du en viktigt uppgift för ditt lag. att ge dom nytt mod och vilja.
Efter att ha skrivit detta måste jag ändå visa ett utbrott som jag stödjer. Det är Viktor Fasth i ett hopplöst Edmonton som jag tror har förlorat 14 av dom 15 senaste matcherna nu. Viktor får helt enkelt ett utbrott på egna laget efter att ha blivit utbytt. Här ger jag Viktor all rätt och tycker han gör rätt. Han försöker väcka laget, och säger nog samtidigt exakt vad han tycker om den hjälp han fått.
Viktor lackar ur
Vi hörs!
fredag 28 november 2014
Börja inte nöta täcka/blocka för tidigt
Jag var på hockey igår, Djurgården - Växjö. I en av pauserna spelade knattar match. En av målvakterna hade en väldigt bra teknik nere på isen. Tryckte i sidled riktigt bra, fick bra glid och fart. Klart imponerande. Men det fick mig att tänka på en sak, för han var kanske 8-9 år och kanske 120-130 cm lång. Gårdagens pausunderhållning och en tweet av kollega Joa Hellsten, fick mig inspirerad till detta inlägg.
Butterfly, när är det dags?
Om ni kikar på bilden förstår ni nog vad jag ska ta upp. Var sak har sin tid. Att vara otroligt duktig längs isen, kunna trycka nere och vara snabb ner i butterfly, kanske inte är det jag behöver som mest när jag är under 150 cm lång?
Jag ser så ofta då jag är ute och kör målvaktsträning i föreningar eller tittar på knattehockey att målvakterna går ned i butterfly innan skottet eller precis då skottet kommer. Alltså innan målvakten har hunnit läsa var pucken kommer, vad det är för skott. Vilket medför att alla skott som är höga går in. I stort sett.
Är det då lämpligt nöta butterfly och trycka nere på isen på målvaktsträningen? Att uppmana målvakterna vara snabba ner i butterfly? Att nöta in det spel dom ska spela då dom är 170-190 cm? Jag tycker ju inte det. Verkligen inte. Absolut ska vi lära dom komma ned täta i butterfly, med handskar och klubba rätt. Men vid låga skott.
Med andra ord, lär målvakterna åka skridskor och rädda puckar aktivt innan vi lär dom täcka och blocka. Butterfly ska vara en räddning dom använder vid låga skott. Alltså efter att dom läst skottet. Inget man använder som sin spelidé och taktik. Absolut inte innan eller precis samtidigt som skottet avlossas.
Målvakter som nöter sms, butterfly och trycka nere massor som små kommer ju absolut vara riktigt bra tekniskt på det då dom är äldre. Om dom fortfarande spelar, eller har dom blivit knäckta av att släppa in alla skott som är höga redan? En annan aspekt, hur bra är dom på att agera, reagera och rädda stort när dom blir stora om vi nött in täcka/blocka sen dom var små? Det är ju då du är liten du ska träna den känslan, hand - öga, skridskor, rädda puckar. Rädda aktivt inte bara vara i vägen.
Så jag försöker verkligen få unga målvakter öva mer skridsko, hand - öga, få en bra känsla för att rädda puckar. Har bra grundställning med aktiva händer. Visst kör jag även trycka nere och butterfly, då det är en del även av en liten målvakts register. Men en liten del.
Så, är du en liten målvakt, 8-12 år, inte så lång. Försök rädda mer puckar, försök att inte jobba med täcka/blocka som din spelidé. Lär dig vara kylig och vänta ut skotten och skyttarna. Du kommer ha fördel av det då du blir äldre och du har massor av tid nöta butterfly, trycka nere och täcka/blocka. Du kommer dock rädda fler puckar och ha roligare på vägen.
Och vi spelar väl hockey för att det är roligt!
En annan aspekt, vad händer om du inte blir 180-195 cm utan 170 cm lång då du vuxit färdigt? Då är det jobbigt börja lära sig rädda puckar aktivt som 18-19 åring. Var sak har sin tid, som sagt.
Vi hörs!
Butterfly, när är det dags?
 |
| Foto: Joa Hellsten |
Jag ser så ofta då jag är ute och kör målvaktsträning i föreningar eller tittar på knattehockey att målvakterna går ned i butterfly innan skottet eller precis då skottet kommer. Alltså innan målvakten har hunnit läsa var pucken kommer, vad det är för skott. Vilket medför att alla skott som är höga går in. I stort sett.
Är det då lämpligt nöta butterfly och trycka nere på isen på målvaktsträningen? Att uppmana målvakterna vara snabba ner i butterfly? Att nöta in det spel dom ska spela då dom är 170-190 cm? Jag tycker ju inte det. Verkligen inte. Absolut ska vi lära dom komma ned täta i butterfly, med handskar och klubba rätt. Men vid låga skott.
Med andra ord, lär målvakterna åka skridskor och rädda puckar aktivt innan vi lär dom täcka och blocka. Butterfly ska vara en räddning dom använder vid låga skott. Alltså efter att dom läst skottet. Inget man använder som sin spelidé och taktik. Absolut inte innan eller precis samtidigt som skottet avlossas.
Målvakter som nöter sms, butterfly och trycka nere massor som små kommer ju absolut vara riktigt bra tekniskt på det då dom är äldre. Om dom fortfarande spelar, eller har dom blivit knäckta av att släppa in alla skott som är höga redan? En annan aspekt, hur bra är dom på att agera, reagera och rädda stort när dom blir stora om vi nött in täcka/blocka sen dom var små? Det är ju då du är liten du ska träna den känslan, hand - öga, skridskor, rädda puckar. Rädda aktivt inte bara vara i vägen.
Så jag försöker verkligen få unga målvakter öva mer skridsko, hand - öga, få en bra känsla för att rädda puckar. Har bra grundställning med aktiva händer. Visst kör jag även trycka nere och butterfly, då det är en del även av en liten målvakts register. Men en liten del.
Så, är du en liten målvakt, 8-12 år, inte så lång. Försök rädda mer puckar, försök att inte jobba med täcka/blocka som din spelidé. Lär dig vara kylig och vänta ut skotten och skyttarna. Du kommer ha fördel av det då du blir äldre och du har massor av tid nöta butterfly, trycka nere och täcka/blocka. Du kommer dock rädda fler puckar och ha roligare på vägen.
Och vi spelar väl hockey för att det är roligt!
En annan aspekt, vad händer om du inte blir 180-195 cm utan 170 cm lång då du vuxit färdigt? Då är det jobbigt börja lära sig rädda puckar aktivt som 18-19 åring. Var sak har sin tid, som sagt.
Vi hörs!
tisdag 18 november 2014
Ha eget driv, egna idéer och var medveten
Efter mitt förra inlägg om vikten att coacha och träna sig själv om man inte får träffa målvaktstränare så ofta som man vill, kom det en intressant diskussion på Facebook. Om vikten att också vara medveten, nyfiken och att lyssna och ta till sig då man träffar målvaktstränare eller om man inte gör det.
När man går på camper, att vara där mentalt och inte bara kroppsligt. Att ta till sig den information och dom tips man får. Att fråga om man inte förstår. Att ifrågasätta om det inte känns rätt eller du inte förstår syftet. Inte bara bli en nickedocka som håller med om allt, men inte lyssnar och sen fortsätter precis som innan.
Jag citerar Blue Crease Magnus Olsson här:
Egna drivet är den absolut enskilt viktigaste faktorn. Inte bara att orka utan att utvärdera och komma ihåg tips man fått tidigare.
När man går på camper, att vara där mentalt och inte bara kroppsligt. Att ta till sig den information och dom tips man får. Att fråga om man inte förstår. Att ifrågasätta om det inte känns rätt eller du inte förstår syftet. Inte bara bli en nickedocka som håller med om allt, men inte lyssnar och sen fortsätter precis som innan.
Jag citerar Blue Crease Magnus Olsson här:
Egna drivet är den absolut enskilt viktigaste faktorn. Inte bara att orka utan att utvärdera och komma ihåg tips man fått tidigare.
Jag håller med Magnus helt och hållet här. Väldigt bra synpunkt. Jag som målvaktstränare förväntar mig det av mina elever/målvakter. Precis som ni förväntar er att jag ska hjälpa er, komma med tips, engagera mig och vara intresserad. Jag har samma förväntan på er som målvakter.
Så när du kommer till målvaktsträningen, utöver att vara peppad och ta i. Vara där kroppsligt och verkligen lyssna och försöka. Även vara där mentalt och lyssna och ta till sig, förstå vad det är du tränar och varför. Gör du inte det så fråga. Känns det fel eller du inte förstår varför du ska träna som du gör eller det du gör, fråga och diskutera.
Du kommer inte bli en bättre målvakt av att bara vara kroppsligt närvarande på målvaktsträningen. Eller jo visst det kommer du, men inte i närheten av lika bra som om du också är där, är intresserad och medveten.
Jag märker ganska ofta, mest på yngre målvakter att dom kanske inte riktigt förstår, då försöker jag förklara för dom. Kanske inte riktigt klarar av, då försöker jag bryta ned övningen i mindre moment. Men det som är tråkigt är då jag märker dom inte lyssnar, inte försöker, inte bryr sig. Varför är man där då? Om man ändå inte vill prova eller öva på det vi går igenom. Om vi ska köra förflyttningar i butterfly och komma square till pucken, istället kör slide och tycker det är jättekul. När jag påpekar vad meningen med övningen var säger dom ja och okey men gör ändå inte som det är tänkt.
Jag tycker ju det är målvaktens ansvar att ta till sig det som sägs, göra som det är tänkt. Mitt ansvar att ha bra övningar med mig, att förklara så alla förstår. Sen hinna med att ge alla individuell feedback och vara närvarande och öppen för frågor och diskussion. Jag är ju inget facit, jag bestämmer inte över ert spel, men jag kan ge er bra tips och råd. Samt ha en diskussion och hitta vad som är bäst för dig, din kropp och din teknik.
Med andra och kortare ord.
Var medveten!
Vi hörs!
söndag 16 november 2014
Coacha och träna dig själv
Ett tips för målvakter som inte har regelbunden hjälp av målvaktstränare, eller några tips på hur du kan coacha och träna dig själv att bli bättre.
- För matchdagbok
- Få hjälp att filma dig på matcher.
- Ta hjälp av den andra målvakten i ditt lag.
Det här är ju tre tips på hur du kan coacha dig själv och få reda på vad du behöver träna extra på. Att ge dig själv chansen att utveckla dig själv.
Matchdagbok.
Efter matchen skriv ned hur du, om du släppt in några mål. Vilka situationer hamnade du i som var svåra eller där du kände du inte hade någon bra lösning. På det viset får du en idé om vad du kan träna extra på när du tränar. Då kan du be utespelarna skjuta på ett visst sätt, höra med tränaren om du kan få övningar på träningen som påminner om situationerna du hamnar i. Du och din målvaktskollega kan också hjälpas åt med detta. Den av er som inte står kan hjälpa till ta statistik, göra anteckningar. Sen kan ni tillsammans prata om situationer och hur man kunde löst dom på ett bättre eller annat sätt.
Bli filmad.
Be en kompis eller dina föräldrar att filma dig på matcherna. Från en stationär kamera riktad bara mot dig. Filma sen varje gång pucken kommer över röda linjen till exempel. Sen kan du titta på alla situationer du hamnar i under matchen och på så sätt få en ännu bättre bild än med hjälp av matchdagbok på vilka situationer du har problem med, eller när du hamnar i problem. Tittar du ihop med din målvaktskollega kan ni tillsammans byta idéer och tankar på sätt att lösa situationer på. Sen prata med er tränare för att få hjälp med övningar på träningarna.
Ta hjälp av målvaktskollega
Här har ni ju er bästa chans till liknande hjälp som från en målvaktstränare. Ni kan diskutera tekniker, lösningar på olika situationer. Hjälpa varandra med övningar. Sporra och tagga varandra. FÅ en sund konkurrens. Samt hjälpa varandra.
Så har du ingen målvaktstränare får du försöka bli din egen målvaktstränare. Samt ta hjälp av din målvaktskollega. Då kan du utvecklas. Ett tips är ju att se och försöka se nya lösningar och inte se sina fel och brister. Du släppte ett mål, absolut. Men se på hur du kunde ha gjort istället för det faktum att du släppte in målet.
Vi hörs!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)