Jag har ju sedan ett tag börjat intressera mig mer och mer för det mentala. Att få mental träning ser jag som något som borde vara lika självklart som fysträning och teknikträning. Kanske än viktigare. Jag är dock försiktig att ge råd och tips kring det mentala då jag inte ÄR mentalcoach. Utan det överlåter jag till de som är proffs på det.
Jag önskar att alla målvakter, ja alla hockeyspelare men målvakterna ligger ju mig lite närmre hjärtat. Men jag önskar alla målvakter hade möjligheten få jobba med det mentala. Bli medvetna om det mentala och få hjälp trimma sin mentala form.
Anledningen att jag önskar alla målvakter kunde få hjälp med mentalträning är ju att det är målvakterna som står under störst mental press. Målvakterna är ju lite av ett lag i laget, som sköter sig själva i större utsträckning. I vissa fall, (dåliga fall) får klara och sköta sig själva. Med coacher som av rädsla eller oförstånd inte ger målvakterna samma tid, stöd och feedback som utespelarna. Ofta får målvakterna sköta sin uppladdning, taktik, teknik och träning lite på egen hand. Du ska finnas tillgänglig på alla träningar, du ska vara på topp och vara med i alla övningar men kanske får rätt lite fokus själv.
Då är det viktigt få till det mentala, att vara stark, hålla fokus. Ibland kanske bara orka hålla glöden uppe. Tycka det är roligt. Då är det bra att få lite hjälp om så att bara sortera dina tankar. Vara fräsch och krispig i huvudet.
Kort sagt har du chansen ta hjälp av en mentalcoach. Du kommer garanterat bli en bättre målvakt!!
Gärna tidigt, för jag tror ju och som jag själv minns det att pressen och stressen är större för en liten målvakt. Jag minns ju själv gånger då jag grät bakom gallret då för många puckar trillat in. Hur jag spelade som sämst om släktingar eller vänner var på plats. Då pressen och nervositeten blev för stor. Att då ha någon som vet vad den snackar om som kan komma in och stötta och hjälpa dig med hur du kan tänka, hjälpa dig med din självkänsla och att skilja på dig som person och din prestation. Jag tror det skulle vara otroligt mycket värt!
Med huvudet på skaft och ett starkt psyke, bra självkänsla kommer du bli en bättre målvakt. Så enkelt är det. Enligt mig.
En sista tanke, Olof Röhlander har skrivit en bok med titeln "Det blir alltid som man tänkt sig". Den tycker och tror jag är väldigt talande. Med ett bra psyke och bra tankar kommer det gå bättre!
Jag bifogar två länkar med intervjuer jag gjort med mentalacoacherna Olof Röhlander och nyss tv-aktuelle Andy Swärd.
Intervju med Olof Röhlander
Intervju med Andy Swärd
Kika gärna in på deras hemsidor också!
Olof Röhlander
Andy Swärd
Vi hörs!
fredag 11 december 2015
tisdag 8 december 2015
Hur länge ska jag spela ute?
Jag får ofta frågan om hur länge man ska spela ute och stå i mål.
Så länge man vill, är mitt svar.
Jag ser inga självklara fördelar med att bara stå i mål eller med att spela ute och stå i mål. Absolut spelar du ute länge kommer du bli bättre på skridskorna. Men du har bara nytta av "utespelarskridskoåkning" till en viss del i målet. Men självklart, bli säker på skridskorna har du nytta av i målet. Men sen måste du ju också lära dig målvaktsskridskoåkning som ju inte är samma sak som den utespelare pysslar med.
Däremot finns andra fördelar med att variera och spela ute lite längre. Spelsinne. Lära sig läsa spelet. Förstå hur utespelare tänker.
Men jag tycker ju att du får spela ute så länge det är roligt och så länge du vill. Sen förstår jag ju att tränare får lite problem om för många vill dubblera. Men det är ju hans problem att lösa. Jag tycker så länge det finns de som vill dubblera ska de få det.
En sak som är viktig för de som vill stå mål att förstå, du ska inte stå i mål för att du tycker det är jobbigt att åka skridskor. För du måste vara duktig på skridskorna i mål också. Du måste vara grymt duktig. För det spelar ingen roll hur bra man är på att rädda puckar om man inte är där pucken är.
Däremot tycker jag man kan försöka spela både ute och mål så länge det spel på liten plan, och börja fundera på om man vill specialisera sig som målvakt när det blir helplan som tidigast. För som jag skrivit tidigare, det är bra att lära sig åka skridskor riktigt bra. Vilket går lite fortare om du spelar ute och åker mycket skridskor. Men som sagt sen ska du ju också lära dig åka skridskor med målvaktsskridskor och som en målvakt med shuffle, t-push med mera.
Men mitt korta svar, spela ut och i mål så länge du vill och tycker det är roligt. Sen med lite tanke på laget och tränaren i alla fall. Så länge det fungerar för laget.
Vi hös!
Så länge man vill, är mitt svar.
Jag ser inga självklara fördelar med att bara stå i mål eller med att spela ute och stå i mål. Absolut spelar du ute länge kommer du bli bättre på skridskorna. Men du har bara nytta av "utespelarskridskoåkning" till en viss del i målet. Men självklart, bli säker på skridskorna har du nytta av i målet. Men sen måste du ju också lära dig målvaktsskridskoåkning som ju inte är samma sak som den utespelare pysslar med.
Däremot finns andra fördelar med att variera och spela ute lite längre. Spelsinne. Lära sig läsa spelet. Förstå hur utespelare tänker.
Men jag tycker ju att du får spela ute så länge det är roligt och så länge du vill. Sen förstår jag ju att tränare får lite problem om för många vill dubblera. Men det är ju hans problem att lösa. Jag tycker så länge det finns de som vill dubblera ska de få det.
En sak som är viktig för de som vill stå mål att förstå, du ska inte stå i mål för att du tycker det är jobbigt att åka skridskor. För du måste vara duktig på skridskorna i mål också. Du måste vara grymt duktig. För det spelar ingen roll hur bra man är på att rädda puckar om man inte är där pucken är.
Däremot tycker jag man kan försöka spela både ute och mål så länge det spel på liten plan, och börja fundera på om man vill specialisera sig som målvakt när det blir helplan som tidigast. För som jag skrivit tidigare, det är bra att lära sig åka skridskor riktigt bra. Vilket går lite fortare om du spelar ute och åker mycket skridskor. Men som sagt sen ska du ju också lära dig åka skridskor med målvaktsskridskor och som en målvakt med shuffle, t-push med mera.
Men mitt korta svar, spela ut och i mål så länge du vill och tycker det är roligt. Sen med lite tanke på laget och tränaren i alla fall. Så länge det fungerar för laget.
Vi hös!
Det här med seriespel
Så, fotbolls och hockeyförbundet funderar på att ta bort seriespelet för barn upp till 14 år och internet spårar ur. Väldigt många reagerar väldigt kraftigt.
Va? Vadå?!? Ska inte barn få tävla? Ska inte barn få vinna?
Eh? Jo. De ska fortfarande spela matcher. En match kan man vinna och förlora. Alla lag ska självklart spela för att vinna sina matcher. Men man tar bort serietabellen. Så varje match blir en tävling man ska vinna. Men vi räknar inte ihop det i poäng i en tabell.
Bra. Tycker jag.
Eftersom det i barnens sportvärld finns vuxna. Många av dessa vuxna har helt tappat fotfästet vad barnidrott är, ska gå ut på. Okej inte många, kanske. Men tillräckligt många. Vuxna som ser tabellen som ett CV för framtida jobb? Eller bara ryggdunkningar av andra vuxna.
Vuxna som helt missförstått sin betydelse och sin uppgift för barnen. För barnidrotten.
Att lära barnen utöva en idrott, att lära barnen lagsammanhållning, att lära barnen hur man uppför sig på en idrottsarena, lära barnen hur man behandlar lagkamrater och motståndare. Att vinna är viktigt, det är vad idrotten går ut på.
Absolut så är det ju. Idrott går ut på att vinna. Inget snack.
Men barnidrott går inte ut på att vinna till varje pris. Där priset vi betalar är barn som slutar tidigare än de själva vill för att vuxna inte tycker de är bra nog att spela matcherna för det är viktigare att komma i toppen av tabellen än att alla får vara med.
Ja det är sjukt att det ska gå så här långt. Men inte mindre rätt för det. Helt rätt i mina ögon!
När lag inom barnidrott toppar, sätter spelare på bänken. Kanske till och med på läktaren. Det får mig att ge upp hoppet. Kan det här stävja det är det en megatroniskt bra idé!
Absolut vore det ännu bättre om dessa vuxna kunde fatta vad deras uppgift är inom barnidrotten. Men det tror jag blir svårt. För det pratas mycket om det på i alla fall hockeyförbundets utbildningar. Att vi inte ska toppa, alla ska få vara med. Man ska inte byta förening varje säsong. Men det hjälper ju inte. Så nu provar vi det här. Vi provar och håller tummarna för att det ska fungera.
Visst jag förstår ungdoms och barntränarna som kan berätta på firmafesten eller släktmiddagen att jag tränade och hjälpte Gabriel Landeskog eller Henrik Lundqvist fram. Wow häftigt, du får några ryggdunkar och uppskattning. Men det du borde vilja berätta om är att från skridskoskolan till J18 var det bara två killar som slutade med hockeyn. Vi hade en härlig sammanhållning i laget och killarna umgås privat än idag. Det borde vara drivkraften. Få så många som möjligt att fortsätta.
Jag är ju övertygad om att det kommer vara fler som fortsätter om de får vara med. Spela matcher, ha en roll i laget. Få uppleva spänningen med att spela match, glädjen att vinna och besvikelsen att förlora. För allt det, finns ju kvar utan en serietabell. Eller hur?
Jag kanske missar något här, något med en serietabell som är så otroligt bra. Berätta gärna det för mig då!
För mig känns det ju som en självklarhet. Om färre slutar spela hockey får vi en större bredd, vilket resulterar i en större spets. För väldigt få av dem som var bäst då de var 10-12 är det då de är 18-20.
Vi hörs!
Va? Vadå?!? Ska inte barn få tävla? Ska inte barn få vinna?
Eh? Jo. De ska fortfarande spela matcher. En match kan man vinna och förlora. Alla lag ska självklart spela för att vinna sina matcher. Men man tar bort serietabellen. Så varje match blir en tävling man ska vinna. Men vi räknar inte ihop det i poäng i en tabell.
Bra. Tycker jag.
Eftersom det i barnens sportvärld finns vuxna. Många av dessa vuxna har helt tappat fotfästet vad barnidrott är, ska gå ut på. Okej inte många, kanske. Men tillräckligt många. Vuxna som ser tabellen som ett CV för framtida jobb? Eller bara ryggdunkningar av andra vuxna.
Vuxna som helt missförstått sin betydelse och sin uppgift för barnen. För barnidrotten.
Att lära barnen utöva en idrott, att lära barnen lagsammanhållning, att lära barnen hur man uppför sig på en idrottsarena, lära barnen hur man behandlar lagkamrater och motståndare. Att vinna är viktigt, det är vad idrotten går ut på.
Absolut så är det ju. Idrott går ut på att vinna. Inget snack.
Men barnidrott går inte ut på att vinna till varje pris. Där priset vi betalar är barn som slutar tidigare än de själva vill för att vuxna inte tycker de är bra nog att spela matcherna för det är viktigare att komma i toppen av tabellen än att alla får vara med.
Ja det är sjukt att det ska gå så här långt. Men inte mindre rätt för det. Helt rätt i mina ögon!
När lag inom barnidrott toppar, sätter spelare på bänken. Kanske till och med på läktaren. Det får mig att ge upp hoppet. Kan det här stävja det är det en megatroniskt bra idé!
Absolut vore det ännu bättre om dessa vuxna kunde fatta vad deras uppgift är inom barnidrotten. Men det tror jag blir svårt. För det pratas mycket om det på i alla fall hockeyförbundets utbildningar. Att vi inte ska toppa, alla ska få vara med. Man ska inte byta förening varje säsong. Men det hjälper ju inte. Så nu provar vi det här. Vi provar och håller tummarna för att det ska fungera.
Visst jag förstår ungdoms och barntränarna som kan berätta på firmafesten eller släktmiddagen att jag tränade och hjälpte Gabriel Landeskog eller Henrik Lundqvist fram. Wow häftigt, du får några ryggdunkar och uppskattning. Men det du borde vilja berätta om är att från skridskoskolan till J18 var det bara två killar som slutade med hockeyn. Vi hade en härlig sammanhållning i laget och killarna umgås privat än idag. Det borde vara drivkraften. Få så många som möjligt att fortsätta.
Jag är ju övertygad om att det kommer vara fler som fortsätter om de får vara med. Spela matcher, ha en roll i laget. Få uppleva spänningen med att spela match, glädjen att vinna och besvikelsen att förlora. För allt det, finns ju kvar utan en serietabell. Eller hur?
Jag kanske missar något här, något med en serietabell som är så otroligt bra. Berätta gärna det för mig då!
För mig känns det ju som en självklarhet. Om färre slutar spela hockey får vi en större bredd, vilket resulterar i en större spets. För väldigt få av dem som var bäst då de var 10-12 är det då de är 18-20.
Vi hörs!
söndag 6 december 2015
Var nyfiken, ha en dialog
När jag är ute och kör med målvakter så gillar jag när killarna och tjejerna är frågvisa, har åsikter, är nyfikna och tänker själva. Jag gillar det och tycker det är en självklarhet. Vill du bli så bra du kan måste du ha en idé, en tanke eller många tankar. Hur vill jag spela, hur kan jag utveckla mig.
Var nyfiken, titta på andra målvakter. Men kopiera dem inte, men se hur de löser olika situationer. Prata med andra målvakter. Ta inspiration. Hjälp varandra. Hur spänner du dina beskydd, hur jobbar du i sms osv. Så kommer du utvecklas, få idéer och kunna ändra detaljer i ditt spel.
Har du hjälp av en målvaktstränare är det än viktigare att vara nyfiken, vetgirig, ställ krav. Bolla idéer, lyssna på vad han/hon säger ifrågasätt. Ha egna idéer och tankar. Får du igång en diskussion med din målvaktstränare finns det inget stopp för hur långt dessa kan ta er.
Alla målvaktstränare jag träffat är öppna, ödmjuka villiga att lära. Det är inga "jag vet bäst" typ av människor. Dem kommer lyssna, dem kommer ta till sig. Så ni kan bolla idéer och tankar mellan er tills ni hittar den bästa lösningen på just det läget eller problemet.
För precis som dig som målvakt vill jag som målvaktstränare utvecklas, och det gör jag med hjälp av mina målvakter. När vi pratar, utmanar varandra, bollar en tanke till den känns rätt för dig som målvakt. För det ska ju inte kännas rätt för mig, jag ska inte tå på isen i matcherna.
Men, det viktiga var nyfiken. Villig att ta till dig ny information, nya tekniker. Var beredd ändra detaljer i ditt spel. Det som jag tycker är grymt viktigt är att ha en dialog med mina målvakter. Lyssna, bolla, utvecklas ihop.
Så, känns något fel säg ifrån.
Vi hörs!
Var nyfiken, titta på andra målvakter. Men kopiera dem inte, men se hur de löser olika situationer. Prata med andra målvakter. Ta inspiration. Hjälp varandra. Hur spänner du dina beskydd, hur jobbar du i sms osv. Så kommer du utvecklas, få idéer och kunna ändra detaljer i ditt spel.
Har du hjälp av en målvaktstränare är det än viktigare att vara nyfiken, vetgirig, ställ krav. Bolla idéer, lyssna på vad han/hon säger ifrågasätt. Ha egna idéer och tankar. Får du igång en diskussion med din målvaktstränare finns det inget stopp för hur långt dessa kan ta er.
Alla målvaktstränare jag träffat är öppna, ödmjuka villiga att lära. Det är inga "jag vet bäst" typ av människor. Dem kommer lyssna, dem kommer ta till sig. Så ni kan bolla idéer och tankar mellan er tills ni hittar den bästa lösningen på just det läget eller problemet.
För precis som dig som målvakt vill jag som målvaktstränare utvecklas, och det gör jag med hjälp av mina målvakter. När vi pratar, utmanar varandra, bollar en tanke till den känns rätt för dig som målvakt. För det ska ju inte kännas rätt för mig, jag ska inte tå på isen i matcherna.
Men, det viktiga var nyfiken. Villig att ta till dig ny information, nya tekniker. Var beredd ändra detaljer i ditt spel. Det som jag tycker är grymt viktigt är att ha en dialog med mina målvakter. Lyssna, bolla, utvecklas ihop.
Så, känns något fel säg ifrån.
Vi hörs!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)