lördag 26 januari 2013

Plocken...

Något jag pratar mycket med om målvakterna på camper och som det kommer en hel del frågor om också är placering på plocken. Var ska jag ha plocken. En knepig fråga, för det är ju så klart personligt. Det ska vara bekvämt men också praktiskt och nyttigt.

En viktig sak som jag alltid påpekar och försöker justera om det behövs är att man inte dubbeltäcker. Alltså att plocken är framför kroppen. Utan att man har den kant i kant med kroppen så du blir så stor som möjligt.

Många unga målvakter jag tränat och även äldre har plocken högt, en del väldigt högt. Det jag ibland kan sakna med dom som har plocken högt är att variera den lite. Inte "bara" ha den högt hela tiden utan när pucken kommer närmare målet sänka plocken. För har du plocken upp i samma höjd som axeln eller till och med masken, så innebär det att när pucken kommer närmare mål så täcker du med plocken över ribban. Vilket ju är onödigt.

Så ju närmre pucken kommer ju mer kan du sänka ned plocken.

Sen tycker jag att det är lättare att rädda med plocken i en rörelse uppåt än nedåt. Eller tycker, jag tyckte. :) Men har du en hög plock hela tiden kommer du behöva rädda med en nedåtrörelse med plocken som kan vara knepigare.

En annan bra och viktig sak med just plocken är att försöka rädda pucken framför kroppen. Att du gör dina räddningar med plocken frammåt så du fånger pucken så tidigt som möjligt. Fördelarna är att du kan göra mindre rörelser och på så vis vara tätare. Du täcker ju också mer då du blir lite större. Men framförallt slipper du onödiga räddningar i ytterlägen.

Jag tycker en bra höjd på plocken i grundställning är i höjd med benskyddens övre kant. Det känns som en naturlig ställning du blir stor och tät och har inga luckor i armhålan.

Men som sagt, det är din grundställning och så länge du tycker det är bekvämt, och räddar mer än du släpper in och har en tanke och spelidé för hur du använder plocken så är jag nöjd!

Vi hörs!

fredag 25 januari 2013

Intervju med Phoenix målvaktstränare Sean Burke

För snart två år sedan hade jag en intervju med Phoenix målvaktstränare Sean Burke. Efter att Phoenix gjort sig av med Bryzgalov och Mike Smith klev fram och ersatte honom och kanske till och med var bättre så skickade jag några få nya frågor till Sean. Ber om ursäkt för min halvknackiga Engelska redan nu :)

Mike Smith had a magic season this season. Its his seventh NHL season. How would you explain why this season came now and not with the Lightnings or Stars?

Mike Smith had a great year last season because in my opinion he worked extremely hard at all areas of his game and this gave him the confidence to be a consistent player. Mike has always had the ability to be a top goaltender in the NHL but he now plays a more efficient game and can make small adjustments when he needs to.

What changes have you and Mike worked with to make him one of the best goalies in the NHL last season? Changes in training, diet, mental training?

Mike is a very committed athlete who takes a great deal of pride in his fitness and conditioning. On the mental side of the game, we have focused on keeping positive and going into every game with a high energy level. In the course of a long NHL season, a top player needs to make a conscious effort to take really good care of himself on and off the ice.

What will you work with at the cap and start of season to give him the best conditions to be as good this coming season?

This season will be unique because of the long layoff. Without training camp and exhibition games there is the possibility that it will take time for goalies to get back up to speed. In Mikes case we will spend lots of time on the technical side of his game and try to get him back to feeling comfortable in the net as quickly as possible. Managing the schedule is an important factor in this type of season as well.

What do you think makes Mike such a great goalie?

Mike has all the makings of a great goalie. He is athletic, big, well conditioned, plays the puck better than any goalie in the league and works hard, competing every day.

How is Mike to work with both on and off the ice?

Mike is easy to work with because he has a desire to be the best. When athletes are committed to being great, they come every day and give their best.

Intervjun blev ju lite kort, men vill inte riskera inte få svar genom att skicka alla dom 800 frågor jag egentligen har. Får se om jag kan få till någon mer intervju med Sean. Skulle ju också var akul höra lite om hur han ser på målvaktsspel och målvaktsträning. Kanske någon fråga om varför han tror Bryzgalov inte lyckas lika bra i Flyers som han gjorde i Phoenix?!

Men intressant läsa om hur han ser på Mike och hans spel och träning!

Sean Burke

Tackar Sean som tog sig tid svara på mina frågor, samt Rich Nairn Phoenic PR kille som vidarebefodrade mina frågor!

Vi hörs!

torsdag 24 januari 2013

Intervju med innebandy landslagets och AIK:s målvakt Patrik Åman

Som jag skrev i mitt förra inlägg så tycker jag ju det är roligt jämföra olika sorters målvaktsspel med hockeyns och då mest innebandyns kanske. Jag skickade iväg lite frågor kring målvaktsspel till AIK innebandys och Landslagets målvakt Patrik Åman.

Har du/ni innebandymålvakter någon uttalad spelidé? I hockeyn försöker ju målvakterna rädda samma sorts skott på samma sätt varje gång. Att jobba med att stänga ned målet. Att placera sig så att dom vet dom täcker av hela målet.

Någon direkt spelidé finns väl egentligen inte. Vi har det inte som i hockeyn där man tragglar samma mönster om och om igen för att hitta rätt position och därigenom täcka av ”hela” målet. Det har nog mest att göra med att vi inte har samma möjlighet att just täcka av ”hela” målet. Vi är mindre i målet och därigenom finns det fler luckor att täppa till. Det går inte att hitta en position i innebandy där du täcker av hela målet, för då säljer du dig på en sidledsförflyttning istället. Alla lag och försvar arbetar olika men i mitt fall försöker jag alltid låta mina försvarare täcka bortre delen av målet så fokuserar jag själv på att stänga första stolpen.

Hur mycket speciell målvaktsträning har du i din klubb/idrott?

Ingen specifik träning alls, det kan mer handla om fokusövningar med mycket avslut (nära eller på distans) men inget specifikt likt det man arbetar med inom hockey och fotboll. I AIK har vi ingen målvaktstränare och det är inget unikt. De klubbar som faktiskt har en MV-tränare är mer unika. Det är såklart något som innebandyn måste arbeta med och kanske till och med ta hjälp av ishockeyn för att utveckla området. Det vet jag att Warberg redan har gjort då det är i kontakt med FBK:s Erik Granqvist.

Har ni en anställd/inhyrd målvaktstränare knuten till laget? Finns det i landslaget?

Det finns ingen MV-tränare knuten till landslaget vilket jag tycker är synd. Under tidigt 00-tal fanns det en ambition och man hade även en MV-tränare knuten till förbundet. Men det var som sagt många år sedan nu. Det skulle verkligen vara utvecklande för alla de målvakter som blir uttagna. Om inte annat för att ta med sig erfarenheter och övningar hem till sina klubbar.

Använder ni er av videoanalys av matcher för att specialstudera situationer?

Det har förekommit, men mest på eget initiativ. Det är något som jag personligen tycker är strålande för att verkligen se vad jag gör bra respektive dåligt. Det är mycket svårt att analysera sina insatser på de känslor som följer med en efter match.

Använder ni video på träningar för att studera olika vinklar och lägen?

Nej, även här ligger vi efter. Det finns organisationer som kommit längre här, det vet jag. Men för egen del är det inget som förekommer i den vardagliga träningen.



Tittar du som målvakt på målvakter från andra sporter för att få inspiration eller tips?

Ja, jag har alltid varit fascinerad av målvakter oavsett idrott. Och det är jag faktiskt än idag, så visst finner jag inspiration i andra målvakter.

Jag som målvaktstränare i hockey får en känsla av att målvakter i andra idrotter inte utvecklat sättet att spela lika mycket eller på samma sätt som våra hockeymålvakter gjort dom sista 15-20 åren. Håller du med? Eller är det mitt otränade öga som inte ser detaljerna?

Jag kan nog hålla med till viss del, men det finns anledning till varför man utvecklat hockeyns stilar. Först och främst handlar det om materialet, det skulle aldrig gå att stå i mål hockey idag och spela som Pekka Lindmark. Skydden är inte gjorda för det. Samtidigt så ser vi i innebandyn, likaså fotbollen ut som målvakterna gjorde för 12-20 år sedan. Vår utveckling har nog snarare handlat om spelförståelse, men såklart även rörelsemönster.

Även utrustningen har ju förändrats väldigt mycket inom hockey. Samma här upplever jag att i andra idrotter står målvakterna med mer eller mindre samma sorts skydd som förr. Utöver bandy där benskydden utvecklats. Finns inte möjligheten till utveckling eller intresset och nyfikenheten? Är marknaderna för små så företagen inte satsar på det?

Vi har ju egna företag som bara ägnar sig åt tex. Innebandy. Så en marknad finns det naturligtvis. Men det handlar nog mer om att det inte finns så stor utvecklingsmöjlighet. Jag tror det inte skulle vara ok om jag kom ut till nästa SSL-match i jordens kombinat under tröjan. Jag är rätt säker på att jag skulle få plocka av mig den innan domaren blåste igång den matchen.

Hur mycket provar du själv att utveckla ditt spel med nya tekniker? Lägger du mycket tankar på hur du kan lösa olika situationer på nya bättre sätt? Vem har du att bolla dessa tankar med?

För egen del har mina målvaktsegenskaper ökat i takt med att jag blir äldre. Jag känner mig mycket smartare i målet nu än vad jag gjorde för bara 5 år sedan. Jag har nog ett sätt jag arbetar utifrån, men i och med att jag i stort sett aldrig pratar om det i teorin har jag svårt att besvara den här frågan. Men när jag fått chansen har jag konsulterat Warbergs målvaktstränare Oscar Lundin. Det har varit nyttigt.



Trixar och fixar du med din utrustning för att optimera, ligga på gränsen och bli så stor du kan? Få bättre glid? Bättre fästa i handskar? Eller andra förbättringar?

Jag ägnar ganska mycket tid till min utrustning. Dels så använder jag ”over size” på alla mina plagg, byxor och tröja. Handskar använder jag för bättre grepp och här har jag hittat ett par golfhandskar som jag spelat med i säkert 15 år nu. När det kommer till skor så har utvecklingen börjat på innebandymålvaktsskor, men själv kör jag med brottarskor. De tål mycket och är lämpade för att kräla runt på golvet. Glidet skiljer sig mycket åt i olika hallar och underlag, därför finns det alltid med ett stearinljus med i materialväskan. Det gör att jag glider bättre på sträva underlag. Glida vill man, men inte för mycket, oftast en mycket svår avvägning hur mycket man ska använda.

Jag tycker ju målvakter i framförallt innebandy och hockey men även till viss del bandy och handboll liknar varandra en hel del i teknik och sättet dom spelar. Utöver det självklara att rädda pucken/bollen. Tror du målvakter i olika idrotter skulle ha nytta av att byta idéer och tankar med varandra? Att dom olika sporternas målvaktstränare gör det samma?

Det tror jag absolut. Inom hockeyn finns en härlig ”regel” eller talesätt som jag hört uppe i Gävle och Brynäs. ”Ingen puck är omöjlig” och om man tänker på det varje gång man ska ut på en träning eller match så tror jag att man kan ta några bollar/puckar till.

Tar du/ni i laget hjälp av en mentalcoach/rådgivare något? Känner du som målvakt ett behov av mentalträning då du som målvakt är väldigt utsatt och alla dina misstag syns väldigt tydligt.

Jag har haft det både i landslag och i klubblag. Just det är inget som jag upplever hjälper mig i mitt idrottande, men jag rekommenderar alla som tror de kan bli bättre av det att pröva på.

Hur kommer det sig att du blev just målvakt?

Det var ett lätt val när jag var 10 år och började med innebandy. Jag hade tidigare varit målvakt i fotboll men hade då slutat med det och var utespelare där. Så när jag och polarna började spela innebandy så tyckte jag inte det fanns något annat alternativ, jag ville verkligen vara målvakt och jag har i stort sett aldrig spelat en match som utespelare i innebandy. Och jag tror inte det gått en enda dag då jag ångrat mitt val, och då fyller jag 30 år i år.

Intressanta och bra svar av Patrik. Han har ju många poänger att man inte på samma sätt kan täcka av målet som i hockey. Samt att det är svårt när man inte har skydden som i hockey blir det också svårt då man ju är mycket mindre i målet än en hockeymålvakt. Det jag tänkt på då jag kikar på innebandy är om det skulle gå att utveckla utrustningen så det blev bättre glid så dom kan trycka sig lite som i hockey. Som det är nu så måste dom ju slänga sig som fotbollsmålvakter och då är man ju borta på en eventuell retur. Problemet är ju att innebandyn spelas på olika sorters golv, som är olika hala och sträva så det kan nog bli svårt.

Om ni gillar innebandy kan jag verkligen rekomendera den podcast som Patrik Åman gör ihop med Peter Fischerström som spelat i AIK och landslaget men som back. Riktigt roligt och bra! Sök på pppodcast på iTunes.






Vill tacka Patrik som tog sig tid att svara på mina frågor!

Vi hörs!

Olika sporters målvakter

Som gammal målvakt och nuvarande målvaktstränare tycker jag det är roligt kolla extra på målvakterna i alla sporter. Försöka hitta likheter med hockeyn. Försöka hitta inspiration till nya sätt att se saker när jag kär målvaktsträning. Samt kika efter hur jag tycker och tror man kan lösa saker på andra sätt i dom andra sporterna. Inte för jag är expert på målvaktsspel i andra sporter, men det är ändå roligt se saker med nya ögon liksom.

Sporten som man kanske i första hand tänker på då man ska jämföra hockeyns målvaktsspel är väll innebandy. Målets storlek är ganska likt, spelet i sin är ganska likt. Målvakten har en liknande ställning, om man bortser från det stående spelet. Vinklarna måste ju vara hyffsat lika. Sen är det ju rätt stora skillnader så klart, ingen klubba, jobbar nästan aldrig stående, mycket mindre antal skydd och mindre i storlek. Samt svårare att röra sig då dom är nere på golvet. Vad jag har förstått finns inte så mycket målvaktstränare och målvakterna får sköta sin träning och utveckling själva.

Bandyn, mycket större mål, större plan med helt andra vinklar. Men med mer lika skydd än innebandyn. Framförallt benskydden. Här tror jag det är lite svårt att ta inspiration från varandra. Men lite saker kan man säkert hitta och ta inspiration. I bandy har dom ju fördelen av is att spela på så dom blir snabbare att röra sig och kan glida på isen. Bandyn skulle ju abslut kunna trycka sig nere på isen tycker jag, vid frilägen tex.

Handboll, en sport som ju vid en första anblick inte alls påminner om hockey. Bollen är större, inga klubbor större mål och man spelar stående hela tiden. Men målvakterna i sammarbete med utespelarna jobbar mycket med att täcka av vinklar och stänga målet. Men här är ju sammarbetet med utespelarna väldigt viktigt. Men jag tycker det ser ut som man jobbar mycket med vinklar som sagt och att försöka stänga ner målet precis som vi i hockeyn gör.

Fotboll, är väl den sport som påminner absolut minst om hockeyn, ja den påminner kanske inte om någon annan sports målvaktsarbete. Målet är enormt och målvakten roll är inte alls lika stor som i dom andra sporterna. Jobbet går kanske mer ut på att vara bra i luften och plocka ned inlägg och hörnor, vara med och spela bollen med fötterna.

I vilket fall är det riktigt roligt att titta på andra sporters målvakter, och då tycker jag dom roligaste att följa är dom som spelar innebandy. Vore roligt att få träffa och snacka lite med målvakter från andra sporter och byta erfarenheter och tips med varandra. Då som sagt helt kanske innebandymålvakter.

Vi hörs!

Vinnarna i Sporteopathy tävlingen

Nu har jag hunnit med att dra vinnarna i tävlingen ihop med Sportoepathy!

Dom lyckliga vinnarna som jag behöver kontaktuppgifter till i form av telefonnummer så Johanna på Sporteopathy kan komma i kontakt med er och boka in er för besök.

Dom som vann är:

Jhonas Wiik
Lovisa Berndtsson
Adam Göransson
Max Falk
Viktor Tuurala

Stort grattis till er!!!

Så maila mig era telefonnummer antingen till mvtraning@gmail.com eller på Facebook.

Jag tog även denna gång hjälp av min son Theo som fick dra namnen som jag skrivit på papperslappar ur en keps!

Vi hörs!