Youtube

En väldigt stor skillnad från då jag själv spelade hockey på nittiotalet är tillgången att se hockey. Ville jag se mina idoler, först Rolf Ridderwall och senare Tommy Söderström var det att åka till hovet och titta på träningar.

Där det ju var enklare förr, än det är nu när Hovet är som Pentagon och man knappt kan komma in. Då var det bara att kila in genom spelargången och titta på träningarna. Något jag gjorde i stort sett varje helg. Eller så gå på matcherna. Visst hade jag tur visade dom Djurgården på sporten, men då fick jag ju mest se mål inte så mycket räddningar. Hade jag tur kom Roffe eller Tommy med i VM, då sändes ju matcherna på TV och jag kunde kika.

Idag, är det bara att starta datorn, paddan eller mobilen och gå ut på Youtube så kan du hitta hela matcher, highlights eller målvaktstränare som lägger ut videos med tips och olika övningar. Har du rätt tv-kanaler kan du se alla matcher från NHL, KHL och SHL, med repriser och analyser.

Men vad är eller var egentligen bäst för dig som ung målvakt? Jag är inte så säker. Eller så är det lika bra kanske. För i min brist på input, att kunna se mina idoler spela, få tips av femton olika målvaktstränare. Kunde jag utveckla min egen spelstil. Visst, jag härmade min höga plockhandske rakt av efter Rolf Ridderwall. Jag tog efter rumpan långt in i målet efter Tommy Söderström, precis som slalomåkandet över blålinjen efter avvaktande utvisningar.

Men dom saker jag härmade var så små, mest visuella. Dom hade inte så stor inverkan på mitt spel. Nu hade jag tur, jag spelade i Djurgården som grabb. Som var först med målvaktstränare. Att dom råkade vara två av Sveriges bästa var ju helt klart en bonus. Så jag fick hjälp av Thomas Magnusson och Stefan Ladhe med tekniken.

Medans idag, en ung målvakt kan se ALLA NHL målvakter dagligen, och härma och ta efter. Det som gör det här lite knepigt tycker jag. Dagens spelstil är svårare för ett barn att härma en vuxen. Att spela som Carey Price, Henrik Lundqvist, Jacob Markström eller Sara Grahn kräver styrka, storlek och atletism på ett sätt som det inte gjorde då jag själv var barn. Så du kan matas med oändligt mycket mer film, i bättre kvalitet och med så många repriser du själv vill.

Sen, så kommer alla målvaktstränare som lägger ut filmer på övningar och med tips. Där du som barn kan ha svårt att sortera ut vad som passar dig. Samt att tipsen ju blir väldigt generella, och du kan inte ha en dialog. Målvaktstränare har inte sett dig, och tipset är ju inte direkt till dig.

Jag kan se ett problem här, när unga målvakter tittar för mycket på youtube eller TV. Där man härmar sin idol och försöker spela som honom eller henne. Men inte alls har förutsättningarna med storleken eller styrkan. Att däremot ta inspiration, se hur dom löser en situation man har problem med. Sen försöka träna upp den paraden eller ställningen, absolut. Vilken lyx att kunna få inspiration av världens bästa målvakter så mycket man vill.

Samma med målvaktstränartipsen, perfekt att få inspiration kring olika övningar för att träna en specifik situation. Men ta inte emot tipsen på hur du ska ha plocken, av åtta olika videos och bli helt förvirrad hur du sen ska ha plocken. Hitta din egen grundställning och behöver du hjälp med den få den live av en levande målvaktstränare på isen, inte via video. Det blir jättejobbigt om du varje gång du ser en bra video ska ändra grundställning eller hur du löser ett visst läge.

Lita på dig själv och hitta din egen grundställning som är bekväm för dig!

Så, vad var egentligen bäst? Ingen tillgång eller överflödig?

Vi hörs!

Be a Fan