Även Jonathan Lindgrens pappa har varit snäll och tagit sig tid att svara på frågor om hur det är att ens barn åker iväg och går hockeygymnasium långt hemifrån.
Hur resonerade ni innan ni godkände det? Hur vägde ni för och nackdelar?
Vi kollade också så noga vi kunde hur skolan och boendet var på orten. Själva idén med ett hockeygymnasium var att Jonathan skulle få så bra förutsättningar som möjligt att utvecklas som målvakt. Vi trodde att Jonathan skulle klara av att bo själv och ta ansvar för utveckling. Om det inte hade funkat så hade han givetvis fått flytta hem igen. Det fanns också med i beslutet. Självklart hade varit bättre om han hade fått chansen att gå på Frölundas hockeygymnasium här i Göteborg.
Hade ni något ni var oroliga för skulle bli svårt eller en utmaning för honom?
Jag var mest orolig för att han inte skulle trivas och inte lyckas komma in i gemenskapen. Det fanns tecken på att han inte hittat sin plats i laget och i skolan. Vilket också kanske visade sig vara rätt antagande. Det är svårt att inte kunna stötta sitt barn när man märker att han har det jobbigt.
Vilka tips skulle ni ge till föräldrar som funderar på att låta sitt barn åka iväg för hockeygymnasium på annan ort? Vad ska man tänka på att fråga om, och se till att det finns på plats?
Mitt bästa tipps till föräldrar som har barn som vill gå på hockeygymnasium på annan ort är att fundera på om det verkligen är nödvändigt ? Det kanske finns bättre alternativ om barnet inte är tillräckligt moget för att klara sig själv. Det krävs en hel del av ett så pass ungt barn att ta ansvar för sin utveckling. Det är också väldigt viktigt att föreningen har resurser och kunskap att ta hand om barnet. Det måste finnas ett bra boende och helst en fadderfamilj som kan hjälpa till med praktiska saker som barnet kanske inte klarar av.
Stort tack pappa Lindgren för att du tog dig tid att svara på mina frågor!
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar