Jonathan Lindgrens mamma var snäll och svarade på lite frågor hur det är som en förälder att ha sitt barn långt hemifrån för att gå på gymnasiet. Att hon som mamma skrivit direkt till Jonathan är så fantastiskt gulligt att jag inte redigerade det <3
Jag tror, och första svaret visar ju lite på det. Att mammor och pappor generellt ofta ser helt olika på det här valet. Kanske ser helt olika på sina barns idrottande. Jag kan ju se till mig själv när jag som 10 åring blev kontaktad av Djurgården. mitt och min pappas hjärtaslag. Mamma var skeptisk och tyckte det var för tidigt, jag och pappa? Inte så mycket. Slutade med att jag gick till Djurgården och hade rooligt absolut, hade bra träning, fick spela i mitt favoritlag. MEN, jag slutade som 17 åring delvis utbränd och trött på hockeyn.
Jag hade inte blivit något hur jag än gjort, då jag inte riktigt hade skallen att lägga ned den tid som behövdes, framförallt fysen. Men jag tror man ska lyssna lite mer på mammorna :)
Var det självklart för er som föräldrar att låta Jonathan åka iväg och gå hockeygymnasium på en annan ort?
För mig var det inte självklart. Blev bortröstade av pappa och dig. Samtidigt ville jag inte stå i vägen för din dröm. Jag var så klart orolig för allt. Skola, träning och sköta ett hem själv. En stor utmaning för en 16 åring som har fått allt serverat i hela sitt liv. Du vet ju själv att det inte var lätt. Bo ihop med en kompis som du bara kände genom hockeyn, olika vanor och olika personligheter.
Hade ni något ni var oroliga för skulle bli svårt eller en utmaning för honom?
Du är en person som alltid vågat vända dig till oss och det är viktigt att man som förälder är medveten om att stötta även i det som barnet upplever som det värsta och även försöka hålla koll på att skolan sköts.
Vi fick ju möblera upp en lägenhet till dig och din kompis, se till att allt från tvättmedel, toa och köksgeråd fanns på plats.
Sen allt det vanliga som kläder och träningsutrustning. Gjorde matlådor till dig när du var hemma som du aldrig åt.
Vilka tips skulle ni ge till föräldrar som funderar på att låta sitt barn åka iväg för hockeygymnasium på annan ort? Vad ska man tänka på att fråga om, och se till att det finns på plats?
Kanske ska man tänka lite geografiskt om det är möjligt, det är bra om man kan åka iväg en kväll och kunna stötta barnet med vad det behöver. Med facit i hand så har det gått bra för dig trots allt, men vägen har varit krokig och du har fått ta många törnar själv. Som förälder så måste man kunna stötta på håll och vara beredd på att vägen till framgång kan ändras.
Här hittar du intervjun med Jonathan
Stort tack till Jonathans mamma!
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar