Jag får ofta frågor av målvakter på Facebook eller i mail. Ofta om att få hjälp med målvaktstränign eller att få tips på bra övningar. Det är ju svårt ge tips på bra övningar över nätet, och det är svårt veta vilka övningar just den målvakten behöver.
Men en sak som alltid stämmer, och som alltid är rätt svar på den frågan.
Övningarna är inte det viktiga, alltså hur skytten åker, eller står eller vart skottet kommer. Självklart ska han stå i vinkeln om du vill träna vinkeln. Men att ha en himla avancerad övning är ju inte det viktiga.
Det viktiga är ju vad du som målvakt gör och inte gör!
Detaljer, detaljer och detaljer! Att du är nogrann, gör rätt. Har tid mellan skotten så du hinner jobba på returer, jobba klart på puckarna som inte blir retur utåt utan ned i hörnen. Tänker på att resa dig på rätt fot, komma upp så snabbt som möjligt. Att vara bra med på returen innan den når klubban på han som ska ta den. Göra räddning och förflyttning så mycket det går i samma rörelse.
Så det som är det viktiga när ni vill nöta detaljer är ju att ni nöter detaljerna och är nogranna! Det behövs ingen fancy övning för det. När vi kör camper är ju övningarna ofta rätt enkla men vi är noga som sjutton med detaljerna!!! Samt att vi har minst tre instruktörer på isen som hjälper er med dom detaljerna!
Så hitta på din egen övning, men var nogrann! Ta hjälp av filmkamera eller filma med iPad så kan du kika på det efteråt!
Vi hörs!
tisdag 6 november 2012
lördag 3 november 2012
Nya NHL produkter hos Supportersplace
Jag hade ju en mycket uppskattad tävling ihop med Supportersplace där ni kunde vinna en keps. Nu kan jag meddela att Supportersplace fyllt på sitt lager med NHL souvernirer. Lagom inför jul!!
Så in med er och kika igenom deras NHL produkter och se om det finns några bra saker att önska sig eller köpa till julklapp!'
Kanske en riktigt schysst Henke tröja kan vara något?
Eller kanske en cool Pittsburgh kepa?
Jag ska in och kika om jag hittar några schyssta julklappar till ungarna i alla fall!
Vi hörs!
Så in med er och kika igenom deras NHL produkter och se om det finns några bra saker att önska sig eller köpa till julklapp!'
 |
| https://www.supportersplace.com/se/ |
 |
| https://www.supportersplace.com/se/ |
 |
| https://www.supportersplace.com/se/ |
Jag ska in och kika om jag hittar några schyssta julklappar till ungarna i alla fall!
Vi hörs!
onsdag 31 oktober 2012
Rolig och inspirerande camp!
Måndag och tisdag denna vecka jobbade jag på en av SHI:s målvaktscamper i Tumbas Ishus. Hade två riktigt roliga dagar med en riktigt rolig grupp med tio hungriga målvakter som kämpade på grymt bra och var lyhörda och sugna på att utveckla sitt spel.
På den här campen hade vi två riktigt bra isinstruktörer. Utan att skryta, eller kanske just för att skryta så tror jag det är sällan så mycket kunskap och rutin står på samma is. Denna camp var det Stefan Ladhe och Thomas Magnusson som stod på isen samtliga tolv ispass.
Det är alltid riktigt roligt jobba på camperna. Då det alltid ärkunniga och sköna ledare och instruktörer både på målvaktssidan och utespelarsidan. Men denna camp var det ju extra roligt. När man jobbar två dagar med Stefan och Thomas förvanldas jag snabbt till en tvättsvamp som bara suger åt mig.
Jag lär mig så galet mycket och det är otroligt roligt! Dom har ju varit med ett tag, utan att avslöja alltför mycket så har jag haft både som målvaktstränare då jag spelade. Vilket var några veckor sedan.
Det finns en hel del kunskap, en hel del rutin massor med roliga och sköna storys. Det roliga är också att se hur lika dom ofta tänker. Båda är också väldigt bra på att förmedla och lära ut sina kunskaper! Och som sagt kunskaper finns det massor av!
Så jag hade en extra rolig camp! Jag önskar man kunde jobba med dessa två herrar varje dag! Eller bara vara med och lyssna och lära!
Stefan är ju i stort sett alltid med på våra camper, men att ha förmånen få jobba med dom båda var rätt länge sedan då Thomas har en del att göra på förbundet.
Dock är det alltid roligt jobba på våra camper just för att det finns så mycket kunskap att ta del av. Det är ett riktigt skönt och kunnigt gäng instruktörer vi förfogar över!
Tackar "gubbarna" :) för en rolig camp!!
Vi hörs!
På den här campen hade vi två riktigt bra isinstruktörer. Utan att skryta, eller kanske just för att skryta så tror jag det är sällan så mycket kunskap och rutin står på samma is. Denna camp var det Stefan Ladhe och Thomas Magnusson som stod på isen samtliga tolv ispass.
Det är alltid riktigt roligt jobba på camperna. Då det alltid ärkunniga och sköna ledare och instruktörer både på målvaktssidan och utespelarsidan. Men denna camp var det ju extra roligt. När man jobbar två dagar med Stefan och Thomas förvanldas jag snabbt till en tvättsvamp som bara suger åt mig.
Jag lär mig så galet mycket och det är otroligt roligt! Dom har ju varit med ett tag, utan att avslöja alltför mycket så har jag haft både som målvaktstränare då jag spelade. Vilket var några veckor sedan.
Det finns en hel del kunskap, en hel del rutin massor med roliga och sköna storys. Det roliga är också att se hur lika dom ofta tänker. Båda är också väldigt bra på att förmedla och lära ut sina kunskaper! Och som sagt kunskaper finns det massor av!
Så jag hade en extra rolig camp! Jag önskar man kunde jobba med dessa två herrar varje dag! Eller bara vara med och lyssna och lära!
Stefan är ju i stort sett alltid med på våra camper, men att ha förmånen få jobba med dom båda var rätt länge sedan då Thomas har en del att göra på förbundet.
Dock är det alltid roligt jobba på våra camper just för att det finns så mycket kunskap att ta del av. Det är ett riktigt skönt och kunnigt gäng instruktörer vi förfogar över!
Tackar "gubbarna" :) för en rolig camp!!
Vi hörs!
Gästblogg av Valentina Lizana
Sitter på bussen med min kära lagkamrat Sandra Halldén på E4 norrut, som så många gånger förr. Nu var det dags att lämna familjen i Stockholm igen och åka upp till familjen i Örnsköldsvik. Många intryck och upplevelser som man har försökt smälta med en kropp som behöver vila.
För drygt två veckor sedan blev vi hyllade innan A-lagets match mot Brynäs. Det var magiskt. Först visade dom en hyllningsfilm på jumbotronen som man fick en tår i ögat av.
Sedan rullade det ut den röda mattan där jag, Maria Lindh och Erika Grahm gick ut på isen för att bli intervjuade. Resten av laget fick sitta i lyxlogen och självklart uppmärksammades även dom! Ett nästan fullsatt Fjällräven Center stod upp och klacken sjöng; 'Vi har Sveriges bästa damlag'. Dom hade till och med en banderoll i klacken där det stod samma sak på. Det var lite samma känsla som man fick när man gick ut på OS invigningen. Nervöst, magiskt och lite för mycket tankar som; 'ramla inte, ramla inte'. Sedan var det dags för det viktigaste, att hissa SM-Guld fanan i taket, med en mäktig låt i bakgrunden och en underbar publik, var det omöjligt att hålla tillbaka dom stolta tårarna.
För det är faktiskt ett historiskt guld. Modo var ett av det första lagen i Sverige som började med damhockey, och blev också första klubben utanför Stockholm som tog SM Guld.
Sedan spelade vi Europa Cups kval. Kanske inte världens roligaste matcher där vi vann alla och hade en målskillnad på 20-0. Men det roligaste är att vi gick vidare och ska åka till Schweiz i vinter för fler och tuffare matcher!
Nu i helgen fick vi med oss 3 poäng. Vilket ändå är godkänt men absolut inget bättre än så. Vi känner nog alla i laget att kropparna behöver vila och att vi hatar att förlora.. Men det är bara bryta ihop och komma igen, för det är i Mars vi ska vara som bäst och inte nu. Nu är det uppehåll från Riksserien i två veckor och mycket roligt är inbokat som tex. Halloween kalas! Där jag har hört rycktes om att det är pris för bästa utklädnaden.. Självklart satsar man på att vinna som vanligt!
//Valentina Lizana, mododam
Tack Valle för ett till inlägg!
Vi hörs!
För drygt två veckor sedan blev vi hyllade innan A-lagets match mot Brynäs. Det var magiskt. Först visade dom en hyllningsfilm på jumbotronen som man fick en tår i ögat av.
Sedan rullade det ut den röda mattan där jag, Maria Lindh och Erika Grahm gick ut på isen för att bli intervjuade. Resten av laget fick sitta i lyxlogen och självklart uppmärksammades även dom! Ett nästan fullsatt Fjällräven Center stod upp och klacken sjöng; 'Vi har Sveriges bästa damlag'. Dom hade till och med en banderoll i klacken där det stod samma sak på. Det var lite samma känsla som man fick när man gick ut på OS invigningen. Nervöst, magiskt och lite för mycket tankar som; 'ramla inte, ramla inte'. Sedan var det dags för det viktigaste, att hissa SM-Guld fanan i taket, med en mäktig låt i bakgrunden och en underbar publik, var det omöjligt att hålla tillbaka dom stolta tårarna.
För det är faktiskt ett historiskt guld. Modo var ett av det första lagen i Sverige som började med damhockey, och blev också första klubben utanför Stockholm som tog SM Guld.
Sedan spelade vi Europa Cups kval. Kanske inte världens roligaste matcher där vi vann alla och hade en målskillnad på 20-0. Men det roligaste är att vi gick vidare och ska åka till Schweiz i vinter för fler och tuffare matcher!
Nu i helgen fick vi med oss 3 poäng. Vilket ändå är godkänt men absolut inget bättre än så. Vi känner nog alla i laget att kropparna behöver vila och att vi hatar att förlora.. Men det är bara bryta ihop och komma igen, för det är i Mars vi ska vara som bäst och inte nu. Nu är det uppehåll från Riksserien i två veckor och mycket roligt är inbokat som tex. Halloween kalas! Där jag har hört rycktes om att det är pris för bästa utklädnaden.. Självklart satsar man på att vinna som vanligt!
//Valentina Lizana, mododam
Tack Valle för ett till inlägg!
Vi hörs!
söndag 28 oktober 2012
Min första riksseriematch
Idag har jag haft med mig min lilla dotter Emilia och sett AIK - Modo i Ritorps ishall. Min första Riksserie match live. En helt okey match med en del nerv i slutet. Lite trist att min bloggkollega Valentina Lizana var sjuk och bara stod en period.
Jag misstänkte att något inte stod rätt till, hon såg lite slö och energinivån såg låg ut. Trist! Hade varit kul se henne på topp. men det kommer fler tillfällen.
AIK såg riktigt bra ut, roligt då jag känner en av deras coacher, Lasse Billing som också är en av våra SHI instruktörer.
En som däremot imponerade på mig och som gjort det förut då jag haft henne i Distriktslaget, nämnligen Minatsu Murase. Hon gjorde en riktigt bra match!
Spelar med ett stort lugn och med pondus. Agerar lugnt och samlat. Ser riktigt lovande ut! Om hon själv vill och satsar på hockeyn tror jag vi har en framtida landslagsmålvakt i Minatsu! Ska bli roligt att följa hennes framfart i rinken! Har ni chansen så gå och kolla på henne spela!
Hade roligt ihop med Emilia på Ritorp och det kan säkert bli fler matcher!
Emilia fick ju en idol i alla fall!
Vi hörs!
Jag misstänkte att något inte stod rätt till, hon såg lite slö och energinivån såg låg ut. Trist! Hade varit kul se henne på topp. men det kommer fler tillfällen.
AIK såg riktigt bra ut, roligt då jag känner en av deras coacher, Lasse Billing som också är en av våra SHI instruktörer.
En som däremot imponerade på mig och som gjort det förut då jag haft henne i Distriktslaget, nämnligen Minatsu Murase. Hon gjorde en riktigt bra match!
Spelar med ett stort lugn och med pondus. Agerar lugnt och samlat. Ser riktigt lovande ut! Om hon själv vill och satsar på hockeyn tror jag vi har en framtida landslagsmålvakt i Minatsu! Ska bli roligt att följa hennes framfart i rinken! Har ni chansen så gå och kolla på henne spela!
Hade roligt ihop med Emilia på Ritorp och det kan säkert bli fler matcher!
Emilia fick ju en idol i alla fall!
Vi hörs!
lördag 27 oktober 2012
Intervju med Valencia Flyers Jesper Sanneborg
Idag kör jag en intervju med Jesper Sanneborg som åkt över till USA och Karlifornien och spelar juniorhockey. Kan vara roligt för alla er som går i tankar att prova på spel i USA. Jag tycker ju absolut det låter som en riktigt rolig upplevelse som jag tycker man ska prova på om det fungerar ekonomiskt, socialt och är bra för ens karriär.
Var i USA bor du? Är det studier och hockey eller bara hockey?
Jag bor på västkusten här i USA. Staden heter Santa Clarita och ligger i södra Californien. Det ligger ungefär 20 minuter utanför centrala Los Angeles, beroende på trafik!
Hur kommer det sig du valde att åka över och spela i USA?
Den största anledningen till att jag for hit var för att min agent tyckte att det var det bästa alternativet för mig i dagsläget, sen har det alltid varit en dröm att få spela här borta så jag tvekade inte en sekund när jag fick erbjudandet!
I vilken liga spelar du och vad skulle du säga den motsvarar i Sverige?
Jag spelar i WSHL ( Western State Hockey Leauge ), ligger här på västkusten, sträcker sig hela vägen från San Francisco till San José! WSHL går att jämnföra med J20 Super elite i Sverige, hockeyn är lite snabbare och mer fysisk här än vad den är i Super elite, men det beror nog mycket på dom mindre rinkarna!
Hurdan är hockeyn? Har det varit svårt ställa om från Svensk hockey?
Hockeyn är som sagt mer fysisk, inget som jag som målvakt påverkas av men det ger bra energi till laget! Sen kommer ju det ena med det andra, lägger någon en ful tackling så finns det sånna i laget som tar hand om spelaren som tacklade ganska omedelbart.
Målvaktsmässigt så känner jag att dom skjuter betydligt mer här än vad dom gör i Sverige, inte alltid från bra vinklar men dom skjuter för ofta för en retur så man får vara lite mer vaken på vart man placerar returen! Sen tycker jag att det är enklare att täcka av vinklar här då rinken är betydligt smalare.
På vilken nivå spelade du i Sverige?
I Sverige spelade satt jag till stora delar på bänken i Luleå Hockeys J20 Super elite för två säsonger sen, och eftersom jag ville spela mer matcher så började jag spela med ett annat lag som låg i närheten, Bodens HF (Daniel Larssons moderklubb). Där jag fick förtroende i både Div.1 och J20 Elite.
Hur bor du där borta? I familj eller på egen hand? Hur fungerar det?
Jag bor hos en såkallad "Billet family" (värdfamilj). Familjen jag bor hos är oerhört schyssta, dom gör verkligen allt för en! När jag kom hit från Sverige visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig men dethär är över all förväntan. Det finns alltid mat i kylskåpet och mamman i familjen anpassar verkligen matlagningen efter oss hockeyspelare. Jag delar billet family med en annan svensk som jag kände sen tidigare och en ryss.
Vad är dom största skillnaderna utanför isen?
Dom största skillnaderna utanför isen måste ju vara vädret! I Sverige kunde man värma sig i ishallen om vintrarna, här är de tvärtom! Temperaturen såhär års skiftar mellan 20-30 plusgrader så man tycker verkligen synd om stackarna hemma i Luleå som får ungefär samma grader fast i minusgrader! Sen så märker man att alla amerikaner över lag är oerhört trevliga och sociala jämnfört med oss Svenskar som i jämnförelse med dom framstår som tillbakadragna!
Hur länge planerar du vara borta?
Som det ser ut nu så kommer jag vara kvar här till April, helt beroende på när säsongen tar slut. Sen så vill man ju självklart avancera, högre ligor är ju bara runt hörnet så presterar man så kan man ju bli tradead bara över en vecka, allt här går så fort så presterar man så får man verkligen spela där man platsar bäst.
Jag har ju dethär året och nästa år kvar som junior här i staterna så jag vill gärna ta vara på dom innan jag börjar söka mig till något College eller liknande. Innan säsongen fick jag några College erbjudanden men det var aldrig aktuellt just då eftersom jag och min agent snackat igenom saken och kommit fram till att jag vill spela mina sista år som junior.
Hur skiljer sig träningen i USA mot hemma i Sverige?
Träningarna här är mycket mer intensiva. Det är mindre tid mellan skotten, oavsett om det är en 1 mot 0a eller 3-1a, så det går betydligt snabbare. Sen bygger coachen ofta in flera övningar i ett så en 1-0 blir en 2-1a som sedan blir en 3-1a, man måste vara uppmärksam hela tiden annars smäller det i nätmaskorna!
Sen så tränar vi betydligt mer här, inte bara fler pass utan längre pass! En vanlig vardag har man i stort sett 2 ispass och ett fyspass. Första ispasset är på morgonen klockan 10 på "The pond", en mindre rink som är anpassad för 3-3 lir. Vi tränar där för att få upp intensiteten. Sen andra passet för dagen är klockan 15,15, då har vi is till 16.45, så där har vi ett 1 och en halv timmas pass som består av allt från intensitets övningar till spelövningar, helt beroende på vilken dag i veckan det är. Dagen innan match kör vi mest spelövningar, som PP och så. Sen efter det ispasset har vi ett fyspass på 1 och en halv timme. Största skillnaden på fysen här och hemma i Sverige är att det är betydligt mer intervaller, hopp och liknande här. Vi löper aldrig distans.
Har du målvaktstränare? Skiljer sig sättet att jobba mot det du är van vid?
Vi har tyvärr ingen fast målvaktstränare. Farsan är utbildad målvaktstränare så han video analyserar alla matcher jag lirar så vi brukar ha "genomgångar" via skype dagen efter match. Så det underlättar att dom filmar alla matcher så man kan se vad man gör rätt eller fel.
Sen har vi en målvaktstränare som då och då är på hallen men vi får sällan någon tid över att jobba bara han och jag, men han ser generellt sätt vad jag behöver jobba med och kommer med tips på nya saker att prova!
Hur har det gått för dig? Hur många matcher har spelats?
Jag har hittills bara kunnat spela 2 av våra 10 matcher pga en skada. Men den är ur världen nu, spelade senast ikväll mot ett lag från San Jose. Vi tog en enkel 7-2 vinst men motståndarlaget fick ändå iväg 35 skott så det var spelmässigt en jämn match men deras målvakt gjorde en av sina första matcher i ligan, därav resultatet! Något jag har märkt under dom två matcherna jag lirat är att motståndarna försöker att trashtalka en mycket mer än vad dom gör i Sverige. Dom gör allt för att man ska tappa fokus men det brukar inte vara några problem att ignorera!
Hur trivs du i USA? Passar livstilen dig?
Jag trivs bara bra faktiskt, självklart saknar man Sverige mycket, jag har ett distansförhållande med min flickvän hemma i Sverige, vilket är jobbigare än vad jag någonsin kunnat ana, men tiden går fort när man har kul, så det är inget som bekymrar mig.
Men jag trivs med att stiga upp i god tid och träna såpass mycket som jag gör nu. Det har tagit ett tag att anpassa sig efter den amerikanska maten som jag innan jag flyttade hit hade förutfattande uppfattningar av. Många där hemma tror nog likt jag gjorde att dom i stort sett äter hamburgare och annan fet mat, men så är faktiskt inte fallet! Man får vad man söker efter om man säger så, visst, vill man ha fet mat så finns det oändligt med alternativ för det men söker man efter en sundare kost så finns det ofta lika stort utbud på den fronten som på den osunda!
Men jag trivs faktiskt rätt med att inte behöva rycka på mig vinterjackan på morgonen!
Hur funkar det i laget om du jämför med sverige? Är det samma snack och sätt i omklädningsrummet? Har tränaren samma roll?
Jag tycker att allt med laget funkar kanon, visst, det tog ett tag att komma in i att snacka engelska från sekunden man vaknar tills man slocknar på kvällen. Så det händer än idag att man råkar säga något svenskt ord här och där. Men det är bara att ta det med en nypa salt och skratta åt det, det är lika lätt att kommunicera här som det är hemma i Sverige innom laget.
Sen är det ju väldigt tufft för dom som är rookies här (rookies är dom som inte spelat mer än 20 matcher juniorhockey, typ J20 i sverige, eller högre), dom får tvätta träningströjorna till varje träning, fylla vattenflaskor, rubbet! Vi hade en bussresa till Salt Lake City i början av säsongen, då fanns det inte sittplatser för alla så självklart fick några av rookiesarna sitta i trappgångarna, och det är ändå en 12 timmars bussresa!
Coacherna här är mer raka än vad dom är i Sverige. Dom är väldigt ärliga, vilket jag gillar. Gör man något rätt eller fel så får man höra det rätt snabbt, så det gäller bara att ta all konstruktiv kretik man får på rätt sätt.
Får du köpa utrustning eller köper klubben/skolan det åt dig? Får du välja det du vill ha?
Utrustnings mässigt får jag stå för det mesta själv. Vi får välja exakt vad vi vill ha, sen får vi ett visst avdrag på orginalpriset så det blir inte så stora summor för utrustningen. Jag började med att köra Bauers nya modell i början av året, men dom gick sönder redan efter 15-20 ispass, så nu har jag gått över från Bauer benskydd till Vaughn som jag för övrigt gillar betydligt mer än Bauer skydden!
Låter ju inte alls som en dum tillvaro! Massor med hockey och skinande sol och varmt! Låter som en dröm i mina öron! Kanske ska skicka dom min målvaktstränar CV? :)
Tackar Jesper som tog sig tid svara på mina frågor!
Vi hörs!
Var i USA bor du? Är det studier och hockey eller bara hockey?
Jag bor på västkusten här i USA. Staden heter Santa Clarita och ligger i södra Californien. Det ligger ungefär 20 minuter utanför centrala Los Angeles, beroende på trafik!
Hur kommer det sig du valde att åka över och spela i USA?
Den största anledningen till att jag for hit var för att min agent tyckte att det var det bästa alternativet för mig i dagsläget, sen har det alltid varit en dröm att få spela här borta så jag tvekade inte en sekund när jag fick erbjudandet!
I vilken liga spelar du och vad skulle du säga den motsvarar i Sverige?
Jag spelar i WSHL ( Western State Hockey Leauge ), ligger här på västkusten, sträcker sig hela vägen från San Francisco till San José! WSHL går att jämnföra med J20 Super elite i Sverige, hockeyn är lite snabbare och mer fysisk här än vad den är i Super elite, men det beror nog mycket på dom mindre rinkarna!
Hurdan är hockeyn? Har det varit svårt ställa om från Svensk hockey?
Hockeyn är som sagt mer fysisk, inget som jag som målvakt påverkas av men det ger bra energi till laget! Sen kommer ju det ena med det andra, lägger någon en ful tackling så finns det sånna i laget som tar hand om spelaren som tacklade ganska omedelbart.
Målvaktsmässigt så känner jag att dom skjuter betydligt mer här än vad dom gör i Sverige, inte alltid från bra vinklar men dom skjuter för ofta för en retur så man får vara lite mer vaken på vart man placerar returen! Sen tycker jag att det är enklare att täcka av vinklar här då rinken är betydligt smalare.
På vilken nivå spelade du i Sverige?
I Sverige spelade satt jag till stora delar på bänken i Luleå Hockeys J20 Super elite för två säsonger sen, och eftersom jag ville spela mer matcher så började jag spela med ett annat lag som låg i närheten, Bodens HF (Daniel Larssons moderklubb). Där jag fick förtroende i både Div.1 och J20 Elite.
Hur bor du där borta? I familj eller på egen hand? Hur fungerar det?
Jag bor hos en såkallad "Billet family" (värdfamilj). Familjen jag bor hos är oerhört schyssta, dom gör verkligen allt för en! När jag kom hit från Sverige visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig men dethär är över all förväntan. Det finns alltid mat i kylskåpet och mamman i familjen anpassar verkligen matlagningen efter oss hockeyspelare. Jag delar billet family med en annan svensk som jag kände sen tidigare och en ryss.
Vad är dom största skillnaderna utanför isen?
Dom största skillnaderna utanför isen måste ju vara vädret! I Sverige kunde man värma sig i ishallen om vintrarna, här är de tvärtom! Temperaturen såhär års skiftar mellan 20-30 plusgrader så man tycker verkligen synd om stackarna hemma i Luleå som får ungefär samma grader fast i minusgrader! Sen så märker man att alla amerikaner över lag är oerhört trevliga och sociala jämnfört med oss Svenskar som i jämnförelse med dom framstår som tillbakadragna!
Hur länge planerar du vara borta?
Som det ser ut nu så kommer jag vara kvar här till April, helt beroende på när säsongen tar slut. Sen så vill man ju självklart avancera, högre ligor är ju bara runt hörnet så presterar man så kan man ju bli tradead bara över en vecka, allt här går så fort så presterar man så får man verkligen spela där man platsar bäst.
Jag har ju dethär året och nästa år kvar som junior här i staterna så jag vill gärna ta vara på dom innan jag börjar söka mig till något College eller liknande. Innan säsongen fick jag några College erbjudanden men det var aldrig aktuellt just då eftersom jag och min agent snackat igenom saken och kommit fram till att jag vill spela mina sista år som junior.
Hur skiljer sig träningen i USA mot hemma i Sverige?
Träningarna här är mycket mer intensiva. Det är mindre tid mellan skotten, oavsett om det är en 1 mot 0a eller 3-1a, så det går betydligt snabbare. Sen bygger coachen ofta in flera övningar i ett så en 1-0 blir en 2-1a som sedan blir en 3-1a, man måste vara uppmärksam hela tiden annars smäller det i nätmaskorna!
Sen så tränar vi betydligt mer här, inte bara fler pass utan längre pass! En vanlig vardag har man i stort sett 2 ispass och ett fyspass. Första ispasset är på morgonen klockan 10 på "The pond", en mindre rink som är anpassad för 3-3 lir. Vi tränar där för att få upp intensiteten. Sen andra passet för dagen är klockan 15,15, då har vi is till 16.45, så där har vi ett 1 och en halv timmas pass som består av allt från intensitets övningar till spelövningar, helt beroende på vilken dag i veckan det är. Dagen innan match kör vi mest spelövningar, som PP och så. Sen efter det ispasset har vi ett fyspass på 1 och en halv timme. Största skillnaden på fysen här och hemma i Sverige är att det är betydligt mer intervaller, hopp och liknande här. Vi löper aldrig distans.
Har du målvaktstränare? Skiljer sig sättet att jobba mot det du är van vid?
Vi har tyvärr ingen fast målvaktstränare. Farsan är utbildad målvaktstränare så han video analyserar alla matcher jag lirar så vi brukar ha "genomgångar" via skype dagen efter match. Så det underlättar att dom filmar alla matcher så man kan se vad man gör rätt eller fel.
Sen har vi en målvaktstränare som då och då är på hallen men vi får sällan någon tid över att jobba bara han och jag, men han ser generellt sätt vad jag behöver jobba med och kommer med tips på nya saker att prova!
Hur har det gått för dig? Hur många matcher har spelats?
Jag har hittills bara kunnat spela 2 av våra 10 matcher pga en skada. Men den är ur världen nu, spelade senast ikväll mot ett lag från San Jose. Vi tog en enkel 7-2 vinst men motståndarlaget fick ändå iväg 35 skott så det var spelmässigt en jämn match men deras målvakt gjorde en av sina första matcher i ligan, därav resultatet! Något jag har märkt under dom två matcherna jag lirat är att motståndarna försöker att trashtalka en mycket mer än vad dom gör i Sverige. Dom gör allt för att man ska tappa fokus men det brukar inte vara några problem att ignorera!
Hur trivs du i USA? Passar livstilen dig?
Jag trivs bara bra faktiskt, självklart saknar man Sverige mycket, jag har ett distansförhållande med min flickvän hemma i Sverige, vilket är jobbigare än vad jag någonsin kunnat ana, men tiden går fort när man har kul, så det är inget som bekymrar mig.
Men jag trivs med att stiga upp i god tid och träna såpass mycket som jag gör nu. Det har tagit ett tag att anpassa sig efter den amerikanska maten som jag innan jag flyttade hit hade förutfattande uppfattningar av. Många där hemma tror nog likt jag gjorde att dom i stort sett äter hamburgare och annan fet mat, men så är faktiskt inte fallet! Man får vad man söker efter om man säger så, visst, vill man ha fet mat så finns det oändligt med alternativ för det men söker man efter en sundare kost så finns det ofta lika stort utbud på den fronten som på den osunda!
Men jag trivs faktiskt rätt med att inte behöva rycka på mig vinterjackan på morgonen!
Hur funkar det i laget om du jämför med sverige? Är det samma snack och sätt i omklädningsrummet? Har tränaren samma roll?
Jag tycker att allt med laget funkar kanon, visst, det tog ett tag att komma in i att snacka engelska från sekunden man vaknar tills man slocknar på kvällen. Så det händer än idag att man råkar säga något svenskt ord här och där. Men det är bara att ta det med en nypa salt och skratta åt det, det är lika lätt att kommunicera här som det är hemma i Sverige innom laget.
Sen är det ju väldigt tufft för dom som är rookies här (rookies är dom som inte spelat mer än 20 matcher juniorhockey, typ J20 i sverige, eller högre), dom får tvätta träningströjorna till varje träning, fylla vattenflaskor, rubbet! Vi hade en bussresa till Salt Lake City i början av säsongen, då fanns det inte sittplatser för alla så självklart fick några av rookiesarna sitta i trappgångarna, och det är ändå en 12 timmars bussresa!
Coacherna här är mer raka än vad dom är i Sverige. Dom är väldigt ärliga, vilket jag gillar. Gör man något rätt eller fel så får man höra det rätt snabbt, så det gäller bara att ta all konstruktiv kretik man får på rätt sätt.
Får du köpa utrustning eller köper klubben/skolan det åt dig? Får du välja det du vill ha?
Utrustnings mässigt får jag stå för det mesta själv. Vi får välja exakt vad vi vill ha, sen får vi ett visst avdrag på orginalpriset så det blir inte så stora summor för utrustningen. Jag började med att köra Bauers nya modell i början av året, men dom gick sönder redan efter 15-20 ispass, så nu har jag gått över från Bauer benskydd till Vaughn som jag för övrigt gillar betydligt mer än Bauer skydden!
Låter ju inte alls som en dum tillvaro! Massor med hockey och skinande sol och varmt! Låter som en dröm i mina öron! Kanske ska skicka dom min målvaktstränar CV? :)
Tackar Jesper som tog sig tid svara på mina frågor!
Vi hörs!
torsdag 25 oktober 2012
Är det okey skriva vad som helst om idrottare?
Dagen artikel i Aftonbladet om Linus Thörnblad får mig att fundera lite. Visst man kan ta det som din klena fjant, varför håller du ens på med idrott. Läs artikeln här.
Jag tror ju inte det är hela sanningen till att Linus slutade.
Men har verkligen journalister rätt att kalla idrottare för:
"Det ska också sägas att Linus Thörnblad tillhörde bottenskrapet, lallarna, statisterna och de som inte hörde hit”
Har en journalisten rätt att skriva så? Vad ger honom eller henne rätten till det? Visst har vi tryckfrihet och yttrandefrihet i detta land.
Men jag tycker nog ändå inte det är okey. Likaså Mats Wennerholms förföljelse av Carolina Klüft. Där han förlöjligat henne och gjort sig rolig och beklagat sig på hennes satsning på längdhopp. Det här är alltså två av dom bästa friidrottare vi haft i Sverige. Som två lönnfeta gamla gubbar tycker sig ha rätt att skriva vad som helst om.
Visst har elitidrottare valt att hålla på med sin idrott dom tjänar feta pengar på det, och dom har en massa press på sig. Precis som det ska vara. Men dom här "experterna och förståsigpåarna" som jobbar på våra kvällstidningar. Har dom rätt skriva vilken skit som helst. Eller ja rätten har dom ju, men är det verkligen okey?
Jag tycker inte det!
Absolut skall det rapporteras, och det ska skrivas när dom gör misstag eller inte presterar. Men det ska rapporteras inte läggas in personliga värderingar eller mobba utöverna. Jag tycker inte det är okey. Självklart läser idrottarna tidningarna, dom är precis som dig och mig människor, att då efter tusentalstimmar läsa en lönnfet gubbes som aldrig presterat något alls på en idrottsarena kalla en för bottenskrap, lallare och statist. Jag förstår om man lackar ur, och kan tappa fokus!
Oproffsigt att tappa fokus? Ja kanske?
Men hur många av er skulle prestera bra och trivas på jobbet om någon sa till er att ni:
"tillhörde bottenskrapet, lallarna, statisterna och de som inte hörde hit”
Inte så roligt va?
Jag gillar inte den sortens krönikor och skriverier. Det är inte ok, och jag bryr mig inte vad Mats Wennerholm eller Mats Olsson försöker få till då dom ska använda så starka ord som möjligt för att kritisera och såga en annan människas insats. Gränsar till mobbing tycker jag!
Som sagt visst ska man kunna skriva om och tycka att Linus Törnblad underpresterat och inte levererat. Men 5:a i världen, är det en underprestation på den nivå att man är en lallare, statist och inte hör hit?
Vad tycker ni?
Vi hörs!
Jag tror ju inte det är hela sanningen till att Linus slutade.
Men har verkligen journalister rätt att kalla idrottare för:
"Det ska också sägas att Linus Thörnblad tillhörde bottenskrapet, lallarna, statisterna och de som inte hörde hit”
Har en journalisten rätt att skriva så? Vad ger honom eller henne rätten till det? Visst har vi tryckfrihet och yttrandefrihet i detta land.
Men jag tycker nog ändå inte det är okey. Likaså Mats Wennerholms förföljelse av Carolina Klüft. Där han förlöjligat henne och gjort sig rolig och beklagat sig på hennes satsning på längdhopp. Det här är alltså två av dom bästa friidrottare vi haft i Sverige. Som två lönnfeta gamla gubbar tycker sig ha rätt att skriva vad som helst om.
Visst har elitidrottare valt att hålla på med sin idrott dom tjänar feta pengar på det, och dom har en massa press på sig. Precis som det ska vara. Men dom här "experterna och förståsigpåarna" som jobbar på våra kvällstidningar. Har dom rätt skriva vilken skit som helst. Eller ja rätten har dom ju, men är det verkligen okey?
Jag tycker inte det!
Absolut skall det rapporteras, och det ska skrivas när dom gör misstag eller inte presterar. Men det ska rapporteras inte läggas in personliga värderingar eller mobba utöverna. Jag tycker inte det är okey. Självklart läser idrottarna tidningarna, dom är precis som dig och mig människor, att då efter tusentalstimmar läsa en lönnfet gubbes som aldrig presterat något alls på en idrottsarena kalla en för bottenskrap, lallare och statist. Jag förstår om man lackar ur, och kan tappa fokus!
Oproffsigt att tappa fokus? Ja kanske?
Men hur många av er skulle prestera bra och trivas på jobbet om någon sa till er att ni:
"tillhörde bottenskrapet, lallarna, statisterna och de som inte hörde hit”
Inte så roligt va?
Jag gillar inte den sortens krönikor och skriverier. Det är inte ok, och jag bryr mig inte vad Mats Wennerholm eller Mats Olsson försöker få till då dom ska använda så starka ord som möjligt för att kritisera och såga en annan människas insats. Gränsar till mobbing tycker jag!
Som sagt visst ska man kunna skriva om och tycka att Linus Törnblad underpresterat och inte levererat. Men 5:a i världen, är det en underprestation på den nivå att man är en lallare, statist och inte hör hit?
Vad tycker ni?
Vi hörs!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)