Stefan och Daniel om att ha förälder som tränare och att vara förälder och tränare

Tar en till intervju med en pappa och son där pappan är mv-tränare åt sin son. Idag är det Stefan Martinsson som är tränare till sin son Daniel.

Hur funkar det att ha förälder som tränare?

Stefan: Fungerar bra och har gjort det mest hela tiden tykcer jag. Vi gjorde upp rollerna ganska tidigt, pappa hemma och Stefan på isen. Nu har jag tränat honom sen hockeyskolan fram till nu sista A-pojks året. Nu börjar jag om med Team 02 i Wings som målvakts tränare.

Daniel:  Det funkar helt klart bra, riktigt nöjd.

Finns det några fördelar resp nackdelar?

Stefan: Nackdelen är att många tror att man fovoriserar sitt egna barn före andar, vilket inte stämmer, tror snarare att det är åt andra hållet. Vilket tyvärr kan bli en nackdel för barnet, svår balansgång.
Jag har haft som policy att inte ta ut målvakter utan låter dom andra tränarna ta den biten.
 
Fördelen är ju att jag fått vara med mitt barn under den utveckling som skett dels med honom men även att jag utvecklats under resans gång. Målvaktspelet har ju förändrats en hel del under dessa år. Men även att fått vara med laget, ta lärdom av andra tränare och sett laget växa fram under så många år.

Daniel: Fördelarna är väl att man står varandra närmre och kan prata om saker på ett annorlunda sätt, och att det är lättare att förstå varandra. Nackdel är väl att man blir lättare osams och inte håller med varandra.

Hur håller ni isär rollerna pappa/tränare resp barn/målvakt?

Stefan: Se svar 1, gjorde det klart rätt tidigt.Det är klart att när han var yngre och gjorde sig illa så vart det ju så att "pappa" kom fram, ren föräldra reaktion. Kan väl hända nån gång att jag säger till honom på ett annat sätt än andra om det blir lite "stökigt":)

Daniel: På isen ser jag honom både som pappa och tränare, det är ju inte direkt likadant som med huvudtränaren t.ex.

Bråkar ni mycket?

Stefan: Aldrig på isen. Hemma kan väl bli en del diskussioner:)

Daniel: Nej, kan hända då och då.

Vad är det vanligast ni bråkar om?

Stefan: Bråkar vet jag inte men diskuterar. Mest olika sitautioner som skett på isen, där är ju videokameran ett verktyg som är överlägset. Men det är ju också det som för oss framåt, ha en dialog och diskutera oss fram till oilka lösningar. Där är det ju en fördel att vi är barn-förälder, kan ta det när som helst.

Daniel: I vissa lägen, hur man ska göra då och hur jag själv tycker att jag gjorde men det tycker inte han osv..

Är det svårt att inte vara barn/förälder i omklädningsrummet?

Stefan: Som sagt så kan det väl hända att jag säger till honom på ett sätt som skiljer sig om jag säger till någon annan, men nej inte svårt.

Daniel: I omklädningsrummet är han pappa och ser honom inte så mycket som tränare.

Behövs det att man inte är barn/förälder i omklädningsrummet? Ändras det med åldern?

Stefan: Tror det, när han var mindre så var man väl på ett sätt förälder till samtliga i omklädningsrummet. När han blivit äldre så tillbringar jag mindre och mindre tid där, vi tränare har egna rumm osv, tror det faller sig naturligt.

Daniel: Pappa har inte varit så mycket i omklädningsrummet så har egentligen inte tänkt på det så mycket.

Har du fått några synpunkter/kommentarer från andra?

Stefan: Måste faktiskt säga att det mest varit positivt från andra, kan väl att man hört bakom ryggen att han spelar mycket pga att han har mig som tränare, men det är nog mer okunnighet/oinformerade än annat. Synpunkter kommer väl alltid från "dom förstår sig på" om målvaktspel vid mål etc. Samma där okunskap mer än annat:)

Daniel: nej

Hur är det att träna andras barn samtidigt? Svårt att ge ditt barn rätt mängd uppmärksamhet

Stefan: Jag tränar ju bara målvakter och har alltid gett, hoppas jag , alla målvakter samma förutsättningar. Har vid enstaka tillfällen varit "gästtränare" för min andra son som är 02:a men även då har vi kört en lagträning och gett alla samma uppmärksamhet.

Daniel: jämfört med de andra målvakterna/spelarna?

Har någon av er någon ångrat eller tyckt det varit för jobbigt så det inte var värt det? Varför i så fall?

Stefan: Jag tycker att det arit värt varje sekund som jag fått möjlighet och det förtroende från han och framför allt från andra tränare att fått göra det jag tycker mest om. Enda som varit jobbigt är att sett han efter vissa förluster då han känt att han inte presterat 100%. Men det är väl en föräldra instinkt vi har att vi vill skydda och trösta våra barn. Tack för tillfället att få svara på dina frågor.
Daniel: Nej jag har sett det här mer positivt och är riktigt glad över att ha min pappa som tränare!

Jag funderar om "Fördelen" med att vara mv-tränare för sitt barn är att man kanske inte är lika delaktig i laguttagningen? Att du slipper vara den som bestämmer vem som ska stå eller spela? Att det lättare blir snack bland andra föräldrar om du tar ut dit eget barn? Vad tror ni?

Tackar Stefan och Daniel som tog sig tid!

Vi hörs!

Be a Fan