Har funderat lite på en sak på sista tiden.
Hur föreningar behandlar sina spelare. Man skriver kontrakt med en spelare, som han förväntas hålla till varje pris! Men hur är det med klubbarnas ansvar?
Det är ju efter Örebros petande av Stefan Ridderwall eller Djurgårdens av Johan Garpenlöv som ledare som jag funderat och tänkt tillbaka på liknande situationer som jag läst och hört om. Ena dagen hyllade och gör ett bra jobb nästa behandlas dom som dom hade pesten. Helst ska klubben slippa betala ut lönen också.
Hur klubbar bara kan riva ett kontrakt och be spelaren lämna. Dom är fortfarande anställda och får lön men får inte vara med och träna och blir tydligt instruerade att dom inte är önskvärda. I många fall får dom inte ens komma in i omklädningsrummet och hämta sina grejor.
Spelare förväntas av fans och klubbledning att visa klubbhjärta och vara trogna sin klubb och visa lojalitet i alla fall , alltid. Men klubben kan bete sig hur dom vill. Riva ett kontrakt med en spelare som i Stefan Ridderwalls fall var handplockad. Säga att han inte är önskvärd så han snudd på får gå ut bakvägen.
Ofta i sånna här fall så vill ändå inte klubben låta spelaren lämna till ett lag i samma serie. En spelare dom själva anser för dåliga att spela kvar. Men för bra att gå till en konkurent. Förklara gärna det resonemanget? Det gör det ju också väldigt svårt för spelaren att fortätta utöva sin sport och sitt yrke. I vilken annan branch hade det varit ok. Nej du Niklas du är för dålig at jobba hos oss på Shell, men du får inte börja på Statoil.
Samma med fans, när en spelare vill lämna är han en hora (ursäkta språket) svikare och pengakåt. Inte välkommen tillbaka och inte vatten värd. Levererar inte samma spelare efter fansens förväntan ska ha tjäras och fjädras och dumpas fortare än kvickt! Så med andra ord bara spelarna som ska visa klubbhjärta? Hyckleri. Eller?
Jag tycker spelare som Fredrik Bremberg som säger ifrån, som inte köper det som skriks från läktarna i vissa fall. Eller Boateng i Milan som inte accepterar rasismen. Hur kan man som vuxen eller snudd på vuxen skrika vissa saker som skriks på läktarna? Helt oförståligt! Var finns respekten? Vad ger någon rätt kalla en annan människa för hora för vad han presterar på jobbet?
Hockeyspelare är trots allt människor dom med. Av kött och blod med känslor som alla oss andra! Visst har dom bra betalt för att utföra sitt jobb. Men det gör en ju inte känslolös. Hur många av er fans skulle köpa den sortens anställning på erat jobb?
Här tycker jag det finns mycket för föreningar att lära. Hur man behandlar sina spelare/anställda. Även om man petar någon, kan man ta hand om honom. Hjälpa honom att hitta nytt jobb. Ge honom stöd om han behöver. Ringa och höra hur det är. Vara mänsklig. Inte så mycket begärt eller speciellt svårt.
Det absolut värsta är att den här behandlingen börjar redan i tidig ålder, alldeles för tidig i många fall. Att behandla 12-16 åringar på det här sättet tycker jag är helt förkastligt! Jag vet inte hur mycket psykologi det finns med på stegutbildningarna men det kanske ska vara ännu mer?!
Men det viktigaste är för ledare, tränare, sportchefer att förstå det är människor dom har att göra med!! Otroligt viktigt! Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Det är ju så enkelt, något man får lära sig på dagis. Varför gäller det inte alls i sportens värld?
Skärpning!
Vi hörs!
RIKTIGT bra inlägg!
SvaraRaderaMålvakten i ett lag är den spelare som det är tillåten att man mobbar. Allt från spelare till tränare och upp i klubbledningen görs det inget mot detta varav jag personligen kommer att sluta, frågan är bara när.
SvaraRaderaJo som målvakt är man ju helt klart extra utsatt. Men jag tror många utespelare känner det dom med.
RaderaJag har just sett ett gäng föräldrar skämma ut sig på läktaren under en U12-match genom att gapa och svära på domare och motståndarlagets föräldrar. Det är helt uppenbart att hockey-Sverige har en del att ta tag i när det gäller värdegrund och människosyn.
SvaraRadera