Håkan och Pontus om att ha förälder som tränare och att vara förälder och tränare

Idag får Pontus och Håkan dela med sig om hur det är att ha pappa som tränare!

Hur funkar det träna sitt barn ha förälder som tränare?

Håkan: Det fungerar oftast bra, men det finns kvällar som personkemin inte är den bästa.

Pontus: Jag tycker också att det fungerar bra, men pappa kan vara lite jobbig ibland.

Finns det några fördelar resp nackdelar?

Håkan: Vi pratar massor av hockey i bilen, framförallt till/från bortamatcher och mycket av det tar man med sig ut på isen vid nästa träningspass. Det ser jag som en stor fördel, jag har inte alls samma möjligheter att prata med övriga målvakter i laget. Men visst finns det nackdelar, till exempel har väl inte Pontus alltid den rätta respekten för mig som tränare (framförallt den där kvällen när personkemin inte är den bästa).

Pontus: Håller med pappa att det är en stor fördel att vi pratar mycket hockey och ofta analyserar både matcher och träningar. Nackdelen är att det inte alltid fungerar när vi inte är överens ute på isen.

Hur håller ni isär rollerna pappa/tränare resp barn/målvakt?

Håkan: Egentligen har vi nog ingen plan för att hålla isär rollerna, jag tror nog att det faller sig ganska naturligt ändå. Sedan var det väl så att jag satte ramarna för Pontus när han var mindre, vad jag tyckte var okej och inte, och det lade ju såklart en bra grund till var vi är idag.

Pontus: Ja.

Bråkar ni mycket?

Håkan: Sonen kan ju ha sina dagar, om man säger så. Men i det store hela skulle det ju inte fungera i längden om det inte oftast fungerade bra, vi delar ju ett gemensamt intresse att försöka lära oss målvaktsspelet tillsammans.

Pontus: Ibland på isen, när vi inte är överens.

Vad är det vanligast ni bråkar om?

Håkan: Jag är medveten om att jag själv aldrig har varit målvakt och det är ju såklart en nackdel i min tränarroll. Och där kommer vi ibland på kollissionskurs, då Pontus inte alltid tycker att jag kan tillräckligt mycket. Och där har nog han oftast rätt, men jag vågar nog påstå att jag i vissa bråk faktiskt har haft rätt, vilket han vid något tillfälle också erkänt efteråt.

Pontus: Positoner och sånt. Ibland förstår inte pappa hur det faktiskt är att stå i mål.

Är det svårt att inte vara barn/förälder i omklädningsrummet?

Håkan: Jag brukar försöka komma ur omklädningsrummet ganska snabbt efter träningarna, så att Pontus får tid med kompisarna utan mig. Det tror jag är viktigt. Jag brukar heller inte vara så hård på honom att vara supersnabb eftersom jag tycker att tiden i omklädningsrummet är en viktig del för att hockey ska vara kul.

Pontus: Nej.

Behövs det att man inte är barn/förälder i omklädningsrummet? Ändras det med åldern?

Håkan: Ja, det tycker jag nog behövs. Det blir väl bara pinsamt om tränaren mestadels bara ser till sitt eget barns bästa. Någon stor skillnad med åldern är det väl inte, mer än att man som liten målvakt ju måste ha hjälp med att byta om och därför kräver lite mer uppmärksamhet från sin förälder.

Har du fått några synpunkter/kommentarer från andra?

Håkan: Nej, inte i någon nämnvärd omfattning. Det jag kan uppleva som tränare är dock tvärt om, det vill säga att andra föräldrar ofta bara ser till sina egna barn i diskussionerna medan jag som tränare argumenterar och för hela gruppens bästa.

Pontus: Nej.

Hur är det att träna andras barn samtidigt? Svårt att ge ditt barn rätt mängd uppmärksamhet jämfört med de andra målvakterna/spelarna?

Håkan: Ja, så är det ju. Men på klubbens rena målvaksträningar så brukar vi tränare mest röra oss på den sida där våra egna söner inte är. Fördelen med det är ju också att sönerna får höra en annan röst än den man hör på lagets träningar i vanliga fall.

Har någon av er någon ångrat eller tyckt det varit för jobbigt så det inte var värt det? Varför i så fall?

Håkan; Nej, om det inte vore kul så skulle det ju inte fungera i längden.

Pontus: Nej, för mig är det bara bra att pappa hjälper till. Tror att vi inte hade haft någon målvakstränare alls om inte pappa gått in i den rollen.

Att ha sin pappa som målvaktstränare och målvaktskunnig är ju väldigt bra! Man har ju mycket tid med pappa inför och efter träningar och matcher så det finns ju massor med "gratis" tid med sin målvaktstränare. Min farsa gick ju målvaktstränarkurserna på förbundet då jag spelade vilket hjälpte mig. Dock var jag ju inte alltid mottaglig för kritiken. Dels kunde jag vara grinig efter en dålig match, sen tror jag att just för att det var pappa som gav den så var det ibland extra jobbigt få den.

Tackar Pontus och Håkan som tog sig tid!

Vi hörs!

Hur ska jag göra?

En fråga jag får rät tofta vid den här tiden på året är. Hur ska jag göra nästa år? Man kanske går från pojk till juniorhockey eller från bj till aj. Ni får ursäkta mina gamla uttryck med bj och aj. Ni vet det hette så när jag Hedenhös och Fred Flinta spelade på dammen. ;-)

Problemet med frågan är ju att det inte finns något svar som gäller er alla men ändå är mitt svar väldigt likt till er alla.

Det är ju olika från situation till situation.

Men du måste ju känna efter analyser läget. Hur mycket kommer jag få stå? Kan jag kriga mig till en förstaspade eller blir jag tredjemålvakt. Som målvakt är ju matcherna lite extra viktiga då det är då vi verkligen utvecklas.

Men ska jag gå ned en division för att få spela?

Ja varför inte? Så länge du får spela mycket matcher. Kanske får du ännu mer att göra i det lite sämre laget? Kanske kan du gå till ett sämre lag men platsa i en årsgrupp äldre och på så sätt få bättre matchning och träning?

Men träningen blir ju sämre i ett sämre lag.

Ja det är ju ett dilemma. För trots att matcherna är viktiga så måste du ju få bra träning. Ta reda på om det sämre laget har målvaktstränare? Målvaktsträning? Kan du få träna med äldre? Kanske träna med ditt gamla lag också?

Prata med din tränare och din målvaktstränare. Fråga vad du ska jobba extra med på sommaren och jobba extra med det. Kom max förberedd till lagfysen. Visa du satsar stenhårt. Träna seriöst och hårt och var lyhörd och ta till dig det din tränare och målvaktstränare säger. Träna på egen hand. Analysera säsongen som gick och se om du kan komma på saker du känner du måste träna extra på?

Men min tränare har redan bestämt vem som ska stå, det spelar ingen roll vad jag gör.

Det finns ju tränare som är så absolut. Börja med att prata med tränaren fråga vad du ska få göra för att stå mer nästa år. Får du inget bra svar eller inget svar alls då ska du nog fundera på klubbyte. Får du ett bra svar jobba med det och visa honom att du krigar hårt för en plats.

Jag kom inte med i TV-Pucken eller in på hockeygymnasium, ska jag sluta?

Absolut inte!! Om du fortfarande brinner för hockeyn ska du fortsätta. Vad säger att en missad TV-Puck eller hockeygymnasieplats är slutet på karriären? Det är ju en del Elitseriespelare och NHL spelare som inte spelat TV-Puck eller gått hockeygymnasium. Alla utvecklas i sin takt och är du bra nog kommer du komma dit du vill i alla fall!

En sak som är säker är ju att ju äldre du blir ju hårdare måste du träna, ju mer måste du "offra" för hockeyn. Du kanske inte kan hänmga med polarna och bada varje gång, eller åka med på solresa med kompisarna. Är det värt det? Ja det måste du ju bestämma själv. Du kanske inte blir NHL miljonär men du kommer ha en hel massa skoj med din hockey och få massa kompisar!

Det är ju också något man måste fundera på. Är det värt det? Ska jag skippa Gotlandsveckan med polarna och satsa på en plats i ett Superelit lag. Eller hänger jag med och spelar div1 hockey istället? Inget är fel, så länge du själv gör valet. Alla vill inte bli NHL proffs. Eller ja okey alla vill bli det, men alla kommer inte bli det och vissa känner det tidigt och kanske "nöjer" sig med att spela för att hockey är det roligaste man vet.

För i grund och botten började och fortsatte vi med hockey för det är så förbannat kul!!! Vad säger det inte kan vara lika kul i div2 som i elit? Man ska spela på sin egen nivå där man får spela mycket och har roligt. För hur kul är det att öppna båsdörren en hel säsong?

Slutordet:

Så länge hockey är roligt så fortsätt spela!

Vi hörs!