tisdag 31 juli 2018

Ispremiär

I veckan ska göra ispremiär.

Det ska bli roligt, men det har också varit skönt med ett uppehåll från isen.

En sak som jag tycker är viktigt, att få ha ett uppehåll få vila från hockeyn. Jag vet, och har hört om och läst om alla dessa 10.000 timmar som måste tränas. Visst visst, självklart måste man träna massor för att bli så bra som man kan. Men jag tror, dels av egen erfarenhet, att får du aldrig sakna hockeyn så finns det en risk att du blir trött på hockeyn och kanske slutar tidigare än du hade gjort med små uppehåll över somrarna.

Stefan Ridderwalls mamma Anna-Kari sa en smart sak då jag intervjuade henne får några år sedan. Hela intervjun kan du läsa här. Nedan kommer hennes svar på en fråga jag ställde.

Om det är något du tyckt jag gkömt fråga eller du vill berätta så är ordet fritt nu!

En sak jag tänker på när jag hör hur många flänger runt på hockeyskolor på sommaren är, så gjorde aldrig vi. Vi åkte till landet och gjorde helt andra saker, dock tränades det ju mycket. Jag minns att jag kände att det var viktigt att Stefan skulle få ett avbrott från hockeyn. Då längtar man antingen ihjäl sig eller så känner man att man ledsnat. Och han längtade och längtade. Att ha ett barn som brinner för något gör att det är värt allt jobb, oavsett om det är hockey eller vad som helst.

Målet som förälder måste ju vara att fostra en bra människa, inte en målvakt, det får andra göra. Den dagen dom inte tycker det är kul, gör något annat!


Idag tycker jag att det var mödan värt, inte bara för att det går bra för Stefan utan främst för den kamratskap han fortfarande har med sina kompisar från ungdomshockeyn. Dom är ett gäng grabbar som umgås mycket, en del inte längre aktiva och övriga är på olika nivåer, men dom har kul ihop. Jag blir varm i hjärtat när jag ser grabbarna men en gång sett som små grinandes och skrattandes på isen. Jag tror det är livslång vänskap.

Det här svaret belyser också en annan del av hockeyn. Som jag tror är minst lika viktigt om inte viktigare. Föräldraskapet. 

Målet som förälder måste ju vara att fostra en bra människa, inte en målvakt, det får andra göra. Den dagen dom inte tycker det är kul, gör något annat!

Jag tror det är det absolut bästa och viktigaste en förälder kan bistå med. Uppfostra en bra människa. Mitt jobb som pappa är inte att uppfostra eller bygga en hockeyspelare. Det finns det andra som kan hjälpa mig med. Nämligen tränarna. Det är deras uppgift, utan inblandning från mig! Mer än att just nu när Theo är liten, skjutsa, knyta skridskor, se till att han har duschkläder med och sedan heja, stötta och uppmuntra. Jag kommer inte ens med tips om inte Theo 1. Ber om det, eller 2 Tycker det är okey, efter att jag frågat om han vill ha tipset.

Jag har ju inte läst eller hört talas om någon, eller kanske någon men väldigt få NHL spelare eller SHL spelare som sagt:

-Jag är där jag är för att pappa pressade mig, bråkade med alla mina ungdomstränare om istid och träning. Jag åkte på alla hockeyskolor som fanns och stod på is 12 månader om året.

Ändå finns det rätt många hockeyspelare som har det så. Som har sådana föräldrar. Jag har stött på några av dom under mina år som ledare på camper. Vad jag vet, spelar INGEN av dom hockey längre. INGEN!

Jag säger absolut inte att man inte ska gå på en camp eller kanske två, eller fem och två hockeyskolor. Om det är vad man vill för det är så sjukt roligt. Kör så det ryker. Men om du känner att du vill spela golf eller fotboll på sommaren. Gör det! Ta en paus. Känn längtan efter dom där första skären på isen i slutet av augusti.

Vi hörs!


tisdag 9 januari 2018

Se till vara square mot pucken

En sak jag jobbar mycket med mina målvakter, på deras önskemål oftast är spelet runt stolparna. Där många upplever att dom tycker det är svårt och har vissa problem.

Det jag upplever är en del i problemet är ofta brist på spelidé och konsekvens. Man har inte tänkt igenom hur man vill spela och kikat på varför man vill spela så. Många vet inte ens hur dom spelar i olika lägen. Står ibland, kör sms ibland och ibland onepad i samma lägen. Inget fel med det, kanske. Men jag tror det är en del i att man får problem och inte känner sig helt säker.

En annan sak jag ser är knepigt, är att komma square mot pucken i spelet kring stolparna. Även då pucken spelas ut framför mål, så hänger man inte riktigt. Men kanske framförallt om det blir en inbrytning eller att pucken kommer ut i vinkeln. Speciellt målvakter som jobbar med sms upplever jag då har en tendens att inte få med kroppen och komma square mot pucken. Utan lätt hamna med kroppen längs med mållinjen och på så vis lämna bortre delen av målet öppen. Man missar helt enkelt att vrida ut axeln och på så sätt komma square mot pucken.

Bilderna nedan får illustrera lite vad jag menar. På den första ha vi Wesslau i DIF som (strunta i var pucken är på bilden) sitter med axlarna i vinkel med mållinjen. Jag upplever att många målvakter fastnar här även då pucken kommer upp i vinkeln.


När jag vill att målvakten ska vrida ut och komma med bröstet mot pucken som Cam Talbot i Edmontontröjan nedan gör. Ja jag vet att det är skillnad i sällning då Wesslau ovan spelar paddle down. Men det är axlarna jag vill försöka visa hur jag menar.


Just att spela paddle down är något jag är lite tveksam till. Du bör kunna stäng isen och vid paddle down blir du så låg och det är lätt att låsa sig. Då vinkeln i knät blir så stor att det kan bli svårt trycka sig ur och det också är lätt få bakvikt och hamna lite på rumpan. Som Cam Talbot får visa här nedan. Även här ser jag att målvakter får svårt att få med kroppen då pucken kommer ut i vinkeln eller spelaren bryter in på mål. Man blir lätt kvar lågt, har svårt med förflyttning och axlarna blir lätt kvar parallella med mållinjen.



Så mina tips. Ha en idé och tanke med hur du vill spela. Så du kan träna lika i samma sorters situationer vilket kommer skapa en trygghet och göra det lättare att nöta detaljer och få dom att sitta. Ska du spela på tre olika sätt i samma situation, är det svårare att bli riktigt bra. Försök att stå så mycket som du kan, du kommer kunna förflytta dig snabbare och ha lättare att få med axlar och vara square mot pucken. Det där med att stå mer skrev jag ju om sist. Det hittar du här. Vill du helst spela sms så träna på att kunna vrida dig ut från stolpen med hjälp av den inre skridskon. Att kunna komma ut och vinkla dig mot pucken så du inte blir fast i målet. Men som sagt, ha en idé om hur det helst spelar. Låt det inte bara bli som det blir.

Vi hörs!

söndag 7 januari 2018

Mer tålamod, läs skotten

Det var ju ett tag sedan sist. Minst sagt!

Men förra veckan skrev en del intressanta tweets som fick mig att fundera och få lite motivation för att skriva igen. Håll till godo!




Här har ju Magnus en viktig tanke och något som jag tycker måste börja förändras. Det går INTE att droppa ned på knä i butterfly varje gång en spelare påbörjar ett skott. Målvakter måste lära sig att vara kyligare, vänta ut skytten, läsa skotten. Mer tålamod, och läs skotten! Visst kommer skytten för nära kan det vara nödvändigt komma ned tidigt. Men på skott en bit ut, ovanför tekpunkterna måste målvakterna bli coolare, läsa skottet innan man kommer ned i butterfly. 

Här har alla vi målvaktstränare en utmaning framför oss. En viktig utmaning, att börja få målvakter att läsa skotten och inte automatiskt gå ned i butterfly. Det är liksom dumt sitta på knä när skott utifrån sitter under ribban. 

Det här kommer ju bli svårt, då många för att inte säga dom flesta målvakterna nu går ned snabbt i butterfly och jobbar mycket nere på isen i spelet bakom mål. Vilket lätt gör att man blir kvar nere på isen vid inspel som blir till skott en bit upp i zonen. 

Jag förstår ju också att det från början lätt blir att man jobbar mycket nere på isen. Eftersom man dom två första åren som målvakt kommer väldigt långt med att stänga isen. Men i samma ögonblick som utespelarna börjar få upp pucken över isen, ja då börjar ju problemen. Så viktigt för oss målvaktstränare att redan från början lära våra målvakter att rädda puckar och inte bara vara i vägen för dom.

När dom är små våra målvakter, har dom ju all tid och möjlighet att läsa skotten, och sen faktiskt rädda dom. Så butterfly blir en parad mer än en andra grundställning. Men som sagt, här vilar ett tungt ansvar på oss målvaktstränare.

Vi hörs!