Träna målskytte mer

Ett gammalt blogginlägg från Sanny Lindström samt mitt eget inlägg kring
mindre målburar fick mig att skriva ytterligare ett inlägg idag.

Jag tycker att det läggs för stor fokus på att det görs för lite mål på hur stora eller små skydd målvakterna ska ha. Att skydden är alldeles för stora och att därför går det inte att göra mål. Men är det verkligen sant eller finns det andra förklaringar eller i alla fall fler förklaringar?

Jag tycker ju det!

Om vi börjar med träningen. Tränar utespelare lika mycket på att göra mål som målvakterna tränar på att inte släppa in dom? Jag vill ju påstå att det gör det absolut inte. Sen går det ju inte, då målvakterna i stort sett bara tränar på att inte släppa in mål.

Men fokus i träningen då? Vart läggs det mest tid under lagens träning. Defensiva system och förhindra motståndarna att göra mål, eller offensiva att själva göra mål? Jag tror, och av det jag ser på träningar att det defensiva prioriteras. Nu pratar jag ungdomshockey och till viss del juniorhockey. För tränar du dina första säg 10 år på defensiven, och inte får träna, nöta och lära dig göra mål är det ju svårt bli bra på det när du blir senior.

När det i juniorhockeyn tränas så är ju skottet oftast ett "avslut". På övningen? Eller vad är det som avslutas? Träna på att göra mål. Ändra attityd och kalla det för målskott, eller gå så långt att vi lägger större fokus på att göra mål än att åka runt rätt konor? Börja med en snabb pass och skott, helst direkt. Ta sedan en ny puck och slå några pass och åk runt rätt konor eller cirklar. Jobba också klart situationerna på träning. Spela tills det är mål eller pucken är död. Det lär både utespelare och målvakter att tävla, som ju är ett måste för att bli bra.

För i ärlighetens namn. Hur många gånger har ni hört eller sett en tränare blåsa av en träning för att skotten är för dåliga att man inte tar returer, mot hur ofta det är för att passar är för dåliga eller att spelare inte åker snabbt nog runt konorna?

Jag undrar också hur mycket tid det läggs på att lära ut och prata om att vara i skottlinjen, mot hur mycket det tränas på att komma förbi med skottet?

Sen, som dom pratar om i klippet på Sannys artikel, boxa ut. Så länge det är okey att boxa ut forwards i egen zon tycker inte jag vi kan gnälla på att målvakternas skydd är för stora. Svårt att göra mål om du inte kan komma in på mål, varken med eller utan puck.

Med allt det sagt, visst kanske målvakternas skydd skulle kunna minskas någon centimeter här eller där. Men, det har gjorts förr utan att det blev en explosion av mål. Jag tror det är viktigare att ändra inställningen hos tränare och coacher. Att det blir mer fokus på att göra ett mål mer än motståndarna än att släppa in ett mindre.

Så, våga träna mer på att göra mål!!

Vi hörs!

Mindre målburar för barn?

Jag var på ett målvaktstränarkonvent igår. Det var som vanligt roligt, intressant och givande. En fråga som kom upp, men som vi inte riktigt hade tid att diskutera så mycket, var mindre målburar för barn. Ett ämne som är intressant, och spännande att prata om.

Jag har alltid varit emot mindre målburar för barn. Mina argument har varit att det för tidigt blir för lönsamt för målvakterna att komma ned i butterfly och blocka. Att dom inte behöver eller måste lära sig att rädda pucken, aktivt rädda pucken med händer och ben. Rädda utanför kroppen. Att jag är orolig att vi kommer skapa små buttrflymålvakter. Som för tidigt lär sig att det lönar sig, och därmed enbart lär sig att vara i vägen och blocka puckar och inte lär sig räddningar i ytterlägen och på så sätt tränar hand-öga koordinationen och känslan tillräckligt.

Det tror jag fortfarande.

Men.

Det finns ju fördelar också. Målvakterna får ju träna i proportionerligt anpassade målburar, vilket innebär att det är samma sak att stå i mål då du är barn som vuxen. Boxkontrollen blir mer lik den som du ska lära dig då du blir äldre och mer färdigväxt. Nackdelen, som jag nämner ovan, färre möjligheter att rädda i ytterlägen och träna hand-öga koordinationen.

En annan fördel. Målvakter behöver inte lära sig att man släpper in många mål. Vilket kanske gör att fler vill stå i mål. När målvakten ges förutsättningar att rädda många puckar. Där ett högt skott inte är lika med mål. Vi ökar målvaktens chanser att bli hjälten.

En annan sak, som inte alls har med målvakterna att göra. Utespelarna, måste anstränga sig för att göra mål. Det kommer inte räcka med att lära sig skjuta högt. Dom måste också lära sig att sikta. Vilket jag tror vore ypperligt. För, i ärlighetens namn, vi producerar inte FÖR många målskyttar i svensk hockey.

Vad tycker du? Ska vi anpassa målburarnas storlek efter barnens storlek?

Vi hörs!