onsdag 21 juli 2021

En liten hyllning till Viktor Fasth

Viktor Fasth.

Idag tänker jag skriva, för första gången ett litet hyllningsinlägg eller vad jag ska kalla det. Viktor Fasth har bestämt att lägga plocken på hyllan. Vilket vid 38 års ålder inte är något konstigt. Men det känns så väldigt trist tycker jag. Vilket ju kan tyckas konstigt eftersom jag fick reda på vem han var först då han var 28.

Men vilket intryck Viktor gjorde på mig direkt. Spelande (tyvärr) i AIK, var han i början uppsåt till så mycket frustration då jag ju är Djurgårdare. Men samtigt så mycket beundran då han var så oerhört bra! Många gånger satt jag på läktaren och svor över missade Djurgårdslägen samtidigt som jag beundrade Viktor. 

För mig är Viktor, och det kan ju vissa av er tycka låter underligt men den svenska målvakt jag sett upp mest till. Jag tror det tills tor del beror på att jag verkligen gillar hans spelstil, hans grundställning och det lugn han spelade med och visade utåt. Som målvaktstränare har jag ofta, och nog den enda målvakt jag sagt åt unga målvakter att titta på. För mig hade Viktor den perfekta grundställningen och hur han jobbade i målet.

Med ett VM-Guld, ett VM-Silver och två SM-guld har han ju levererat bra med medaljer och vinster under sin karriär. Vilket ju är vad det hela går ut på.

 
Utöver att han var en oerhört bra målvakt, så gillade jag att titta på då Viktor spelade, för jag gillade hans still. Den var njutbar att se på :)

Jag blev riktigt glad då Viktor blev trejdad från Anaheim till mitt favoritlag Oilers, då fick jag äntligen ha Viktor i "mitt" lag. Tyvärr var ju Oilers ett rätt mediokert lag vilket kanske inte gjorde dom en och en halv säsongerna så roliga för Viktor. FÖr mig var det dock riktigt kul som fick se Viktor spela två matcher på plats i Edmonton, och via lite tur och Stefan Persson fick jag även chansen till en lunch och intervju med Viktor. Den kan ni läsa här.

Jag hade också turen att säsongen efter få se Viktor spela en match mot Islanders i New York. En match där det kändes som jag riskerade livet då jag tog mit komunalt från Manhattan ut till Nassau Coliseum, och framförallt hem igen mitt i natten. Då var jag inte speciellt kaxig. 

 


Så tack Viktor för allt målvaktsgodis du bjudit mig på, och all inspiration som målvaktstränare! Jag hoppas du fortsätter inom hockeyn då jag tycker du verkade ha den där nördigheten kring målvakter och målvaktsspel som är en väldigt bra egenskap för att bli målvaktstränare!

Vi hörs!