Idag fyller min ungdoms absolut största idol år!
Rolf Ridderwall blir 52!
Jag vill passa på att gratta!
Grattis Roffe!
Jag tror inte det är någon annan målvakt som påverkade mig mer än Rolf Ridderwall gjorde. Allt från att jag hade plocken högt i grundställning till att jag köpte DR handskar och Sher Wood klubbor.
Minns då jag tack vara en pappa i Djurgårdens 75:or fick komma ner i globens inre efter en Djurgårds match och fick en av Roffes klubbor. En stor dag för lilla Niklas!
Tyvärr hittar jag ingen bild på Roffe i sina legendariska (ja för mig i alla fall) lila och gula DR skydd i Djurgårdströjan. Så ni får hålla till godo med en Tre kronor bild.
Vi hörs!
lördag 20 november 2010
En uttalad etta, eller?
Hur ser ni på det här med uttalad förstemålvakt?
Är det vad som är bäst? I så fall för vem, laget eller målvakten eller målvakterna?
Ska tränaren utse en förstamålvakt redan innan säsongen börjar? Ska målvakterna få spela om det? Eller ska man ha två jämna målvakter som står varannan match?
Jag tycker nog inte man ska ha en uttalad etta redan innan säsongen börjar, utan låta målvakterna spela om det till att börja med på försäsongen.
För lagets bästa, vore det kanske bäst med två jämna målvakter som får spela så länge dom är heta. Så länge man vinner får man spela. På så sätt får man konkurens och samtidgt målvakter som är på hugget.
Se på Södertälje som har Sjögren och Hallenius, två jämna målvakter som måste kriga för att få stå. Vilket torde medföra att det krigas på träningarna, och att man inte har råd göra medelmatcher.
Men som i Lindköping och Frölunda där Norrena och Holmqvist är givna ettor och tvåorna mest är där för att avlasta, där kan kanske ett visst lugn infinna sig och man vet att man får stå även om man inte är på topp på träning eller gör en dålig match.
Det är mina tankar, hur ser dina ut?
Vi hörs!
Är det vad som är bäst? I så fall för vem, laget eller målvakten eller målvakterna?
Ska tränaren utse en förstamålvakt redan innan säsongen börjar? Ska målvakterna få spela om det? Eller ska man ha två jämna målvakter som står varannan match?
Jag tycker nog inte man ska ha en uttalad etta redan innan säsongen börjar, utan låta målvakterna spela om det till att börja med på försäsongen.
För lagets bästa, vore det kanske bäst med två jämna målvakter som får spela så länge dom är heta. Så länge man vinner får man spela. På så sätt får man konkurens och samtidgt målvakter som är på hugget.
Se på Södertälje som har Sjögren och Hallenius, två jämna målvakter som måste kriga för att få stå. Vilket torde medföra att det krigas på träningarna, och att man inte har råd göra medelmatcher.
Men som i Lindköping och Frölunda där Norrena och Holmqvist är givna ettor och tvåorna mest är där för att avlasta, där kan kanske ett visst lugn infinna sig och man vet att man får stå även om man inte är på topp på träning eller gör en dålig match.
Det är mina tankar, hur ser dina ut?
Vi hörs!
Rolf Ridderwll vs Jonas Gustavsson
Målvaktsspelet har ju förändrats en del sen mina egna glansdagar!
Jag slutade ju med hockeyn som 16 åring i Djurgårdens B-Juniorer, 1991. Så det har hänt en del får vi lov att säga! Utrustningen ser annorlunda ut, stilen är annorlunda. Så när jag började som målvaktstränare var jag ju tvungen att lära om. Jag hade ju två grymt bra "lärare" i Stefan Ladhe och Thomas Magnusson.
Nu sex säsonger senare så sitter den "nya" stilen bättre, och jag tycker det är grymt spännande att se och för mig jämföra med hur det var på min tid. Dock har jag inte så mycket för att prata med mina adepter om det, dom var ju i vissa fall inte ens födda då jag slutade...
Min första och största idol Rolf Ridderwall.
Som ni ser skydden ser lite annorlunda ut, och dom är lite mindre än morderna skydd.
Jonas Gustavsson, en av våra bästa målvakter idag.
Jonas är 11 cm längre än Roffe.
Men visst täcker han lite mer. Jag vet bilderna inte är helt hundra, men det är svårt hitta bilder på gamla målvakter innan digitalkamerans intåg...
Ni ser ju på bilderna här över, rätt stor skillnad på det mesta. Grundställning, skydd, storlek på målvakterna. På min tid var det ofta man hörde ledare skrika till målvakterna: STÅ UPP! Det är inte lika vanligt idag... Men då gick man ner på isen och det blev retur satt man oftast på rumpan och var bortspelad.
Så som ni förstår och som jag sa, det va en del att lära när jag körde igång med målvaktstränandet.
Ni unga målvakter idag har ju aldrig gjort en "tretjak parad" tex. Det va A och O, back in the days! Avslutar med en bild på en annan av mina stora idoler Grant Fuhr som gör en tretjak parad.
Vi hörs!
Jag slutade ju med hockeyn som 16 åring i Djurgårdens B-Juniorer, 1991. Så det har hänt en del får vi lov att säga! Utrustningen ser annorlunda ut, stilen är annorlunda. Så när jag började som målvaktstränare var jag ju tvungen att lära om. Jag hade ju två grymt bra "lärare" i Stefan Ladhe och Thomas Magnusson.
Nu sex säsonger senare så sitter den "nya" stilen bättre, och jag tycker det är grymt spännande att se och för mig jämföra med hur det var på min tid. Dock har jag inte så mycket för att prata med mina adepter om det, dom var ju i vissa fall inte ens födda då jag slutade...
Min första och största idol Rolf Ridderwall.
Som ni ser skydden ser lite annorlunda ut, och dom är lite mindre än morderna skydd.
Jonas Gustavsson, en av våra bästa målvakter idag.
Jonas är 11 cm längre än Roffe.
Men visst täcker han lite mer. Jag vet bilderna inte är helt hundra, men det är svårt hitta bilder på gamla målvakter innan digitalkamerans intåg...
Ni ser ju på bilderna här över, rätt stor skillnad på det mesta. Grundställning, skydd, storlek på målvakterna. På min tid var det ofta man hörde ledare skrika till målvakterna: STÅ UPP! Det är inte lika vanligt idag... Men då gick man ner på isen och det blev retur satt man oftast på rumpan och var bortspelad.
Så som ni förstår och som jag sa, det va en del att lära när jag körde igång med målvaktstränandet.
Ni unga målvakter idag har ju aldrig gjort en "tretjak parad" tex. Det va A och O, back in the days! Avslutar med en bild på en annan av mina stora idoler Grant Fuhr som gör en tretjak parad.
Vi hörs!
fredag 19 november 2010
Målvakter är speciella...!?
Som målvakt måste man vara speciell och är speciell.
Hur många gånger har vi hört den? Är det då sant?
Nej inte i den mening som det oftast sägs. Att målvakter är en udda kis som sitter ensam i bussen och är allmänt skum! Eller det finns säkert målvakter som är så. Men dom flesta jag träffat är vanliga sköna killar och tjejer.
Men det stämmer ändå tycker jag. För som målvakt om du ska bli riktigt bra måste du vara speciell på ett sätt som utespelare kanske inte behöver. Du måste vara jävligt stark mentalt! För ALLA dina misstag kommer synas! Många av dina misstag kan bli matchavgörande!
För tänk er följande scenario:
Sudden, utespelare får en drömpass i två mot en, har öppet mål. Skjuter utanför. Kontring direkt och ett handledsskott som ändrar riktning lite på backens klubba slinker in i armhålan. Inget jättemisstag. Inte som att missa öppet mål men helt klart ett misstag.
Vad får mest media dagen efter? Det missade öppna målet? Eller det halvbilliga baklängesmålet?
Så visst ni målvakter måste vara speciella. Ni måste kunna bryta ihop och komma igen! Ofta under en och samma match! Missar en utespelare ett friläge efter 11 sekunder, ingen som reagerar på det.
Men släpper du som målvakt in ett mål efter 11 sekunder. Ja det är inte lika accepterat. Speciellt inte om det är ett billigt mål. Då kan laget bli osäkert och det kan påverka hela matchen. På samma sätt som friläget påverkade vare sig det blev mål eller ej, men det får inte samma uppmärksamhet.
Ingen annan spelare på isen bedöms så mycket som målvakten. Varje ingripande du gör bedöms och kritiseras eller hyllas. Varenda ett!
Målvakten är ju hela lagets städgumma, den som får städa undan alla andras misstag. Men misslyckas han/hon med det så står han/hon ensam med skulden. Snacka om press!
Så ni målvakter, känn er speciella men på ett bra sätt! Det är inte alla som klarar att bära sitt lag på sina exlar som ni gör!
Så min rubrik? Är det otacksamt att vara målvakt, nej jag tyckte aldrig det. Det va ju hela grejen med att vara målvakt. Den där tunna fina linjen, matchhjälte eller syndabock!
Klart vi är speciella!
Vi hörs!
Hur många gånger har vi hört den? Är det då sant?
Nej inte i den mening som det oftast sägs. Att målvakter är en udda kis som sitter ensam i bussen och är allmänt skum! Eller det finns säkert målvakter som är så. Men dom flesta jag träffat är vanliga sköna killar och tjejer.
Men det stämmer ändå tycker jag. För som målvakt om du ska bli riktigt bra måste du vara speciell på ett sätt som utespelare kanske inte behöver. Du måste vara jävligt stark mentalt! För ALLA dina misstag kommer synas! Många av dina misstag kan bli matchavgörande!
För tänk er följande scenario:
Sudden, utespelare får en drömpass i två mot en, har öppet mål. Skjuter utanför. Kontring direkt och ett handledsskott som ändrar riktning lite på backens klubba slinker in i armhålan. Inget jättemisstag. Inte som att missa öppet mål men helt klart ett misstag.
Vad får mest media dagen efter? Det missade öppna målet? Eller det halvbilliga baklängesmålet?
Så visst ni målvakter måste vara speciella. Ni måste kunna bryta ihop och komma igen! Ofta under en och samma match! Missar en utespelare ett friläge efter 11 sekunder, ingen som reagerar på det.
Men släpper du som målvakt in ett mål efter 11 sekunder. Ja det är inte lika accepterat. Speciellt inte om det är ett billigt mål. Då kan laget bli osäkert och det kan påverka hela matchen. På samma sätt som friläget påverkade vare sig det blev mål eller ej, men det får inte samma uppmärksamhet.
Ingen annan spelare på isen bedöms så mycket som målvakten. Varje ingripande du gör bedöms och kritiseras eller hyllas. Varenda ett!
Målvakten är ju hela lagets städgumma, den som får städa undan alla andras misstag. Men misslyckas han/hon med det så står han/hon ensam med skulden. Snacka om press!
Så ni målvakter, känn er speciella men på ett bra sätt! Det är inte alla som klarar att bära sitt lag på sina exlar som ni gör!
Så min rubrik? Är det otacksamt att vara målvakt, nej jag tyckte aldrig det. Det va ju hela grejen med att vara målvakt. Den där tunna fina linjen, matchhjälte eller syndabock!
Klart vi är speciella!
Vi hörs!
Stefan Ridderwalls comeback
Hej på er!
Jag ser i tidningarna idag att Stefan Ridderwall får lite kritik efter gårdagens förlust mot Färjestad. Att han släppte in 3 mål på 19 skot. Visst det ger honom ingen bra statistik. Eller kritik men dom skriver han hade en tung comeback.
Var då målen hans mål? Jag tycker ju inte det, möjligtvis det tredje. Men Första målet en 2 mot 1 där jag tycker backen agerar lite konstigt, han plockar varken bort spelaren eller skytten. C Berglund fintar skott och spelar Umicevic som har öppet mål. Chanslös!
Andra målet, 5 mot 3. Pass från back till back och lång förflyttning. Direktskott utanför sargreturen studsar ut till Umicevic som har öppet mål igen. Chanslös!
Tredje målet, Sjögren får åka coast to coast, skjuter ett bra skott lågt intil stolpen. Detta mål kunde Ridderwall ha knipit. men ska en spelare få åka coast to coast i elitserien? Nja nej det tycker jag inte.
Här har vi ju vardagen för oss målvakter, eller ja er målvakter. Ni kan göra en bramatch, men ändå hamna i skottgluggen! För ni hade för få skott för antalet mål ni släppt. Eller räddat 34 men släppt ett billigt!
Ta Mark Owuya till exempel. Han gör en bra match mot AIK i derbyt, många riktigt bra räddningar. Men ett stort misstag. Han blir då syndabock för förlusten, trots att Djurgården som lag spelade grymt dåligt och energilöst. Hade inte Mark varit så bra som han var, hade DIF torskat med 2-8. Målet kom absolut i ett grymt dåligt läge psykologiskt. Men jag tycker inte Mark kan lastas för den förlusten.
Vi hörs!
Jag ser i tidningarna idag att Stefan Ridderwall får lite kritik efter gårdagens förlust mot Färjestad. Att han släppte in 3 mål på 19 skot. Visst det ger honom ingen bra statistik. Eller kritik men dom skriver han hade en tung comeback.
Foto: Bildbyrån |
MEN!
Var då målen hans mål? Jag tycker ju inte det, möjligtvis det tredje. Men Första målet en 2 mot 1 där jag tycker backen agerar lite konstigt, han plockar varken bort spelaren eller skytten. C Berglund fintar skott och spelar Umicevic som har öppet mål. Chanslös!
Andra målet, 5 mot 3. Pass från back till back och lång förflyttning. Direktskott utanför sargreturen studsar ut till Umicevic som har öppet mål igen. Chanslös!
Tredje målet, Sjögren får åka coast to coast, skjuter ett bra skott lågt intil stolpen. Detta mål kunde Ridderwall ha knipit. men ska en spelare få åka coast to coast i elitserien? Nja nej det tycker jag inte.
Här har vi ju vardagen för oss målvakter, eller ja er målvakter. Ni kan göra en bramatch, men ändå hamna i skottgluggen! För ni hade för få skott för antalet mål ni släppt. Eller räddat 34 men släppt ett billigt!
Ta Mark Owuya till exempel. Han gör en bra match mot AIK i derbyt, många riktigt bra räddningar. Men ett stort misstag. Han blir då syndabock för förlusten, trots att Djurgården som lag spelade grymt dåligt och energilöst. Hade inte Mark varit så bra som han var, hade DIF torskat med 2-8. Målet kom absolut i ett grymt dåligt läge psykologiskt. Men jag tycker inte Mark kan lastas för den förlusten.
Vi hörs!
torsdag 18 november 2010
En blogg om målvaktsspel
Hej på er!
På den här bloggen ska jag skriva ner mina tankar kring hockey i allmenhet och målvaktsspelet i synnerhet! Detta eftersom jag jobbar en hel del som målvaktstränare åt Sweden Hockey Institute (SHI).
Jag ska dela med mig av min syn på målvktespel och teknik.
Vem är då jag som ska sprida mina tankar för dig som läser?
Niklas Persson, bor i Tumba, Stockholm med min sambo och tre barn. Jobbar som supportkoordinator och extra som målvaktstränare. Min bakkrund inom hockeyn är att jag tills jag var 16 spelade som målvakt med Djurgården och där hade Thomas Magnusson som målvaktsränare.
Ett gäng år efter att jag slutat ringde jag Thomas som då jobbade med SHI och frågade honom om det fanns plats för mig. Det gjorde det, och jag är nu inne på min sjätte säsong med SHI.
Jag hoppas ni vill följa med mig och vara med och diskutera målvaktsspel! Ser gärna ni frågar, ifrågasätter och delar med er av era tankar!
Vi hörs!
På den här bloggen ska jag skriva ner mina tankar kring hockey i allmenhet och målvaktsspelet i synnerhet! Detta eftersom jag jobbar en hel del som målvaktstränare åt Sweden Hockey Institute (SHI).
Jag ska dela med mig av min syn på målvktespel och teknik.
Vem är då jag som ska sprida mina tankar för dig som läser?
Niklas Persson, bor i Tumba, Stockholm med min sambo och tre barn. Jobbar som supportkoordinator och extra som målvaktstränare. Min bakkrund inom hockeyn är att jag tills jag var 16 spelade som målvakt med Djurgården och där hade Thomas Magnusson som målvaktsränare.
Ett gäng år efter att jag slutat ringde jag Thomas som då jobbade med SHI och frågade honom om det fanns plats för mig. Det gjorde det, och jag är nu inne på min sjätte säsong med SHI.
Jag hoppas ni vill följa med mig och vara med och diskutera målvaktsspel! Ser gärna ni frågar, ifrågasätter och delar med er av era tankar!
Vi hörs!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)