Idag fyller en god vän och en grym målvaktstränare år, ingen mindre än Maciej Szwoch. Modos egen "Masken". 27 år blir visst den lilla parveln och vad passar bättre än att dela med mig av Maskens eminenta gästinlägg! Här killar och tjejer ska ni läsa och njuta!
Blocka
inte bort din karriär!
Tekniker
kommer och går men räddningarna består.
Jag blir alltid glad och hedrad av
förfrågningar kring målvaktsspel. Så även denna gång då Niklas bad mig att
skriva ett inlägg.
Jag fick fria händer och ingen
tidspress (tack och lov). Frågan vara bara, vad skall jag skriva om? Efter
mycket gnuggande av geniknölarna tänkte jag ta upp ett problem som jag dels
upplevde som spelare men framförallt även nu som ledare. Problemet, balansen
mellan teknik och känsla.
Hockeyn utvecklas hela tiden.
Snabbhet, styrka, teknik, utrustning you name it. Allt blir bättre och bättre
för varje år. Det som dock för alltid kommer att bestå är målvaktens roll. Den
kommer vare sig vi vill det eller inte ALLTID
vara att RÄDDA PUCKAR. Så
vad förändras genom åren? Hur vi räddar dem, men det enda som egentligen räknas
är att vi gör det.
Butterfly, Historia och kuriosa
Glenn Hall anses vara den som
”uppfann” Butterfly. Innan han började gå ner på knä stod alla målvakter upp
och räddade isskott med hjälp av klubban. Helt plötsligt fanns det en modig man
(Modig med stort M, Glenn Hall spelade utan ansiktsmask, Respekt!) som gick ner
på knä och stängde hela isen. Under åren har utvecklingen tagit fart inte minst
med hjälp av målvakter som Patrick Roy, Jean Sebastien Giguere men även med
hjälp av målvaktstränare som har ägnat otaliga timmar åt att förfina den. Utan
deras enträgna arbete hade inte spelet, tekniken och framförallt utrustningen
inte utvecklats. Riktar ett stort tack till dess pionjärer.
Samtidigt som denna utveckling har
skett har avarter eller till och med direkta motsatser till den typen av spel
utvecklats. Målvakter som Dominik Hasek och Martin Brodeur har skördat stora
framgångar och definierats som ”Stand up” eller ”Hybrid” målvakter.
När jag för ett antal år sedan började
jobba i Norge stod jag inför mina nya adepter och frågade ”Är butterfly ett
sätt att spela eller ett sätt att rädda med?” Svaret, Butterfly är en stil. Där
och då såg jag fram emot uppgiften att förändra det synsättet. För mig var det
där och då kristallklart att butterfly var ett sätt att rädda, inte spela.
SMS - Skridsko mot stoplen
Säsongen som gick har SMS varit den
stora ”nyheten” i målvaktens verktygslåda. Även om denna teknik har funnits i
flera år och använts av en rad olika målvakter i mer eller mindre utsträckning
har SMS i år blivit en naturlig del av många målvakters verktygslåda. Vi kan
även se målvakter i Elitserien som i år har gått från sitt gamla spel och
integrerat SMS. De har gjort det mer och mer under året så till den milda grad
att de nästa kan definieras som SMS målvakter. Är det fel? Nej? Håller det i
längden? Nja säger jag...
För ett antal år sedan kom en stor
nyhet. Det är tidigt 2000 - tal och VH, Vertical Horozantical pos introduceras
i målvaktsspelet. Du kanske känner till det som One knee eller One pad down?
Den gick under flera namn men tekniken var att stå upp på ett knä vid stolpen
medans det benet som var närmast stolpen hade utsidan av vaden tätt emot
stolpen. Minns flera diskussioner jag har haft med målvaktstränare om var
plockhandsken skulle placeras för att det skulle vara optimalt. Eller vart
klubban skulle vara för att hjälpa till på bästa sätt. Målvakter på hög
internationell nivå fick framgång tack vare den. Skyttar sköt och sköt från
vinkeln men kunde inte göra mål för målvakter som stod nere i VH och stängde
allt vid den första stolpen. Det var till synes omöjligt att göra mål från vinkeln
på målvakter som använde sig av VH. Fler och fler målvakter började använda den
och vips så kunde du se målvakter på olika nivåer sätta sig ned vid stolpen så
fort pucken kom in i zon på vinkeln. Efter ett tag började skyttar förstå
vilken nyckel som krävdes för att överlista målvakter. Skott för retur,
inbrytningar som tog pucken ”runt” målvakterna eller att förändra vinkeln, dvs.
ta in pucken mer i banan för att öppna upp målet för skyttarna. Alla metoder
användes och helt plötsligtblev det omöjliga möjligt. Målvakter och deras
tränare tvingades tänka om och inse att jag inte alltid kan göra samma sak. Då
blir jag ju lättläst och skyttar vet hur de skall överlista mig.
Låt mig klargöra en sak. JAG GILLAR SMS! Mitt enda
problem i dagsläget med den är INTE
att den används utan snarare HUR eller
NÄR den används. Min högst
personliga åsikt är att för många använder den utan egentligen tänka efter
varför.
”Han
går de ju bra för i Elitserien och han gör så hela tiden varför skall inte jag
göra det?”
För att många av målvakterna som
spelar på yppersta Elitnivå har en tydlig spelidé och kan med hjälp av sina Mv
tränare revidera den varje dag. Så mitt budskap till målvakter som vill använda
sig av SMS, Gör det! Men tänker efter först! Varför vill jag det? Hur kommer
det att hjälpa mig i första läget men framförallt, hur påverkar det mig i andra
och till och med tredje läget? Så nöt på och bli bättre, men ta reda på varför!
1D eller 3D?
För en tid sedan var jag ute på isen
med en målvakt. Vi hamnade i en diskussion kring hans spel. Diskussionen
handlade om SMS och innan jag går vidare med den här storyn vill jag påpeka en
sak, den här killen är GRYM på
SMS. Han visade en övningen för mig som han har kört mycket sedan tidigare och
säger så här till mig.
”Den här övningen är grym! Allt jag
behöver är att nöta och nöta och nöta tills det sitter!”
Jag stod och betraktade honom och
övningen i sig var riktigt bra! Min fråga till honom dock var: ”Vad händer om
du inte hinner till den sista pucken?” (Övn bestod av skott nära från flera
olika positioner) ”Vadå?” Frågade han. Jag upprepade mig. ”Vad händer om du inte
hinner till den sista pucken i övningen?” ”Då kör jag tills jag hinner” svarade
han. Igen, Övningen var och är bra utifrån att träna SMS men vad jag ville åt
var vad händer om de oväntade inträffar? Det var här jag misslyckades under min
egna (till synes blygsamma) spelar karriär. Jag gick från ingen mv träning
under hela min uppväxt till att börja träna med SHI vid 19 års ålder. Träningen
var grymt stimulerande och jag vill ha mer och mer info. Jag ville lära mig mer
och mer och fördjupade mig hela tiden. Problemet och fällan jag gick i var att
jag slutade fokusera på allt annat än min teknik. Observera nu att detta var
något som kom från mig själv, ingen annan. Resultatet blev att jag läste spelet
sämre. Började fokusera på att jag alltid skulle göra vissa saker och glömde
det viktigaste, stoppa pucken. Återigen. Dessa tankar kom inifrån mig själv.
Ingen annan. Jag plockade systematiskt bort den viktigaste egenskap som en
målvakt har. Att agera på instinkt.
Hockey är en fantastisk sport. Den är
dynamisk, fart fylld och inte minst, förbannat rolig att titta på eller utöva.
Med fart och dynamik tillkommer element som vi inte kan påverka. Spelare som
åker kors och tvärs. Motståndarklubbor som styr en puck eller rent av egna
spelares klubbor. Poängen är att målvakter aldrig kan vara endimensionella
robotar som alltid, alltid, alltid, alltid, alltid gör samma sak om och om och
om igen. Vi blir för lättlästa. Som målvakt måste jag vara tredimensionell
eller som Barbapappa, anpassa mig till situationen och göra vad som krävs för
att stoppa pucken. Vad tycker du? Finns det 1D målvakter i Elitserien,
Allsvenskan eller rent av NHL? Finns det 3D målvakter? Vilka är mest
framgångsrika? 1D eller 3D?
Vezina Trophy
Så varför 3D säger du? Vad är det som
är så fel med att vara tekniskt perfekt eller i det närmaste ofelbar? Tekniken
är ju målvaktens viktigaste element? Eller? Jag tycker inte det. Teknik är ett
resultat av den eller de beslut du har tagit innan pucken börjar färdas mot
dig. Låt mig ta ett exempel. Om pucken passas från vänster till höger stannar
du inte nere i en perfekt butterly på vänstersidan? Du läser av spelet,
positionerar dig, väljer hur du förflyttar dig och sedan utför den tekniska
rörelse som krävs för att rädda pucken, eller hur?
Vezina Trophy går till den målvakten i
NHL som anses vara bäst. 30 Genral managers i NHL röstar på kandidaterna och
avgör vem som är bäst. Låt oss titta på de senaste 15 årens Vezina trophy
vinnare.
År
|
Målvakt
|
2010/2011
|
Tim Thomas
|
2009/2010
|
Ryan Miller
|
2008/2009
|
Tim Thomas
|
2007/2008
|
Martin Brodeur
|
2006/2007
|
Martin Brodeur
|
2005/2006
|
Mika Kiprusoff
|
2005/2004
|
NHL Lock out. Ingen
vinnare
|
2003/2004
|
Martin Brodeur
|
2002/2003
|
Martin Brodeur
|
2001/2002
|
Josè Theodore
|
2000/2001
|
Dominik Hasek
|
1999/2000
|
Olaf Kölzig
|
1998/1999
|
Dominik Hasek
|
1997/1998
|
Dominik Hasek
|
1996/1997
|
Dominik Hasek
|
1995/1996
|
Jim Carey
|
Vad tycker du? Finns där några ”rena”
butterfly målvakter? I mina ögon, Nej. Alla dessa målvakter blev valda eftersom
de kväll ut och kväll in tillförde något extra till spelet, Något som den
genomsnittliga målvakten i NHL inte har/hade. De hittade ett sätt att rädda
puckar som ingen trodde de kunde göra. De fann en väg när ingen trodde att den
existerade. Det kanske tydligaste exemplet är Dominik Hasek som verkligen var
”egen”.
Här kommer då det intressanta,
använder de inte butterfly? Menar du att anledningen till att de var bäst var
för att de ”simma” runt? Nej absolut inte! Snarare tvärtom!
Den största gemensamma nämnaren hos
dessa målvakterna var att de alla faktiskt använde sig av butterfly och en rad
tekniker för att stoppa puckar. Men i slutändan hittade de vägar som ingen
annan hittade för att rädda puckar. För deras roll var ju... just det.. Stopp
pucken!
Butterfly inte längre en stil
Så mot bakgrund av ovan nämnda tankar
skulle jag vilja omformulera vad butterfly egentligen är.
Det
är alltså ingen spelstil? Nej.
Finns det någon målvakt som INTE använder
sig av butterfly? Mig veteligen existerar inte den och har inte gjort det sedan
Glen Halls tider. Om det mot allt förmodan gör det. Hör av dig till mig! Är i
sådana fall extremt nyfiken på hur du löser det!
OK
men då måste det väl vara ett sätt att rädda? Sant men min valda sanning är att
definitionen är djupare än så.
Jag skulle vilja påstå att det numera
finns två typer av grundställningar. En på fötterna och en nere på knä.
Utvecklingen har tagit oss till den punkten idag där vi i allt större
utsträckning hamnar där (dvs i butterfly). Men skillnaden idag ligger inte i
att vi bara är där utan arbetar faktiskt utifrån våran knästående
grundställning. Frederik Andersén Frölunda HC, utgår ifrån sin knästående
grundställning och jobbar på ett föredömligt sätt kring sina stolpar. Hans
namne Fredrik Norrena, numera i Växjö Lakers, utgår ifrån sin knästående grundställning
men övergår därifrån till en gammal hederlig slide när han tror att han blir
rundad. Så varför prata om ”Den nya moderna Butterfly stilen” när det 1, inte
är nytt, 2 inte är en stil. Det är en grundställning! Samma grundställning som
Dominik Hasek utgick ifrån innan han 2 sekunder senare befann sig på rygg med
armar och ben i alla väderstreck, men med en räddning som fick en hel arena att
bli tokig (antingen åt att han räddade det egna laget eller för att han stal
ett givet mål) Jag skulle slutligen vilja sy ihop det här gästinlägget med att
påminna er om varför jag skriver den.
Målvaktens roll kommer alltid att vara
simpel. Oavsett teknik, kunskaper, nivå eller ålder är målvakten där för att
förhindra mål. Så blocka inte bort din karriär! Tävla! Utforska nya vägar, gå
tillbaka till de redan kända men GLÖM
ALDRIG ATT STOPPA PUCKEN! Det är ju därför du är där...
Kör hårt! Ha kul!
Masken
Det här mina vänner är ju magi snudd på! Lite jobbigt som Målvaktstränar bloggare när Masken kommer in och levererar guld i ett gästinlägg så här. Sätter ju hör press på mig. Men Masken är ju målvaktstränarnas egen Baltazar, en hockeynörd ut i fingerspetsarna helt enkelt. Samt en mycket trevlig och sympatisk ung herre!
Det här föder ju så mycket tankar kring egna inlägg! Men dom får vänta lite, sommaren är ju lång!
Tackar Masken för ett mycket bra inlägg och Grattulerar honom på födelsedagen!
Vi hörs!