När jag är inne på min Facebooksida. Ser alla dessa hockeykillar och hockeytjejer som har profilbilder på sig spelande hockey, massor med foton på sig spelande hockey. Lägger ut bilder på nya benskydd, på sig själva prova benskydden mitt i sommaren.
När jag var i Edmonton, var jag ju med på Louis St. Laurents träningar. En hockeyakademi. Som en hockeyklass här hemma. Dom avslutade ju varje träning med att läsa en historia och prata om den. En av dagarna läste dom brevet som Terry Traffords lagkamrat Gregg Sutch läste efter Terrys självmord. Ett brev som innehåller ett väldigt bra budskap, för alla hockeyspelare eller idrottsutövare.
Jag är helt enig med Gregg Sutch här och han har som sagt att väldigt bra budskap. Identifiera inte dig själv till 100% som hockeyspelare. Det är ju långt ifrån allt du är, du spelar ishockey. Du gillar att spela ishockey. Kanske rent av älskar att spela ishockey. Men du är ju så mycket mer än en hockeyspelare.
Jag tror också det är viktigt att ha något annat än hockeyn, så inte livet är ishockey, bara ishockey och inget annat än ishockey. Försök ha lite vänner som inte spelar ishockey, som inte ens är intresserade av ishockey kanske. Ha minst ett intresse som inte är ishockey. Att ha ett till intresse utanför hockeyn tror jag ju också kan göra dig till en bättre hockeyspelare. Att ha något du kan göra för att släppa hockeyn, tänka på annat både under och efter säsongerna.
Jag menar inte att man inte ska satsa så mycket och hårt man kan och vill på hockeyn. Inte att du ska träna mindre än du gör eller mindre än du vill göra. Men att du inte ska se dig själv enbart som hockeyspelare. Får du frågan vad du gillar, att inte bara kunna komma på hockey. Att ha fler saker som är viktigt för dig. Jag tror ju det är viktigt.
Den dagen du eventuellt tvingas sluta på grund av en skada eller kanske för att du inte vill spela mer, är det ju väldigt bra om du inte bara kan identifiera dig som hockeyspelare. För vad är du då när du inte spelar längre? Vad ska du göra med all tid? Vem är du?
Jag inser ju att ta livet av sig, är väldigt extremt. Men jag vet ju från när jag slutade som 16 åring att det var jobbigt. Saknaden av omklädningsrummet, nerven inför matcher. All tid jag plötsligt hade för annat. Men vad var det andra? Då identifierade jag mig inte så mycket som enbart hockeyspelare, och ändå var det jobbigt ett tag.
Läs brevet som Gregg skrev och fundera lite över ditt liv, vem du är, vad du gillar, vad du värdesätter utöver hockeyn?
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar