Efter min "lilla" intervju med en mental tränare tidigare i bloggen blev jag nyfiken på det här med mental träning och ville ha fler svar på fler frågor. Tog kontakt med mentale tränaren Anders Karlgren.
Så här kommer resultatet med många intressanta svar och bra tips.
Hur viktigt anser du det är att jobba med mental träning som a) idrottutövare? b) elitidrottare?
a) som idrottutövare i allmänhet så handlar det helt och hållet om vad man vill uppnå. Själv tränar jag mentalt för att motivera mig och för att hitta ett så avspänt sätt att träna på som möjligt och att hitta njutning och flyt i min löpträning. Tränar man för sitt välbefinnandes skull så är mental träning ett bra komplement eftersom det är en metod som inbegriper hela livet med målet att må och fungera bättre och ha en hög livskvalitet.
b) forskning har visat att idrottare strax under det absoluta toppskiktet har samma fysiska kapacitet som idrottare i det absoluta toppskiktet. Skillnaden mellan dem ligger i förmågan att slappna av i antagonisterna (de muskler i kroppen som bromsar eller håller tillbaka en rörelse, till skillnad från synergisterna) i prestationstillfället. Båda grupperna presterar ofta lika bra på träning eller i mindre betydelsefulla tävlingar. Avslappning i antagonisterna kan inte utföras viljemässigt utan här finns en tydlig koppling till det mentala tillståndet och de inre mentala bilderna i prestationstillfället. Tar man en ishockeymålvakt som exempel så är ju bl.a förmågan till snabba rörelser avgörande. Här blir det då viktigt med ett optimalt samspel mellan spänning och avslappning i synergister vs antagonister för att nå optimal snabbhet och precision i prestationen.
I vilken ålder kan man börja med mentalträning?
Du kan börja med mental träning redan i 7-8 års ålder. Det finns ingen som helst nackdel med mental träning i någon ålder. Det viktiga är dock att man gör det för att man själv vill och inte beroende på krav utifrån. I unga år skulle jag rekommendera att lägga in mental träning som en del av den fysiska träningen med laget eller gruppen. Man kan t.ex. inleda ett träningspass med mental avslappning och visualisering av dagens träning och att i förhand, mentalt, uppleva att man får ut det man vill av träningen. Man kan även mentalt gå igenom särskilda moment i träningen. Efter träningspasset kan man avrunda med avslappning för att få en effektivare återhämtning men även för reflektion av själva passet.
Finns det enkla steg, metoder, sätt att jobba med mental träning på egen hand? Om var hittar man dessa?
Det finns träningsprogram och studiematerial att köpa från t.ex Buena Vida http://www.buenavida.se. Precis som med all träning, fysisk som mental, så finns det inga genvägar. Vill du förbättra din kondition, teknik eller styrka får du lägga ner en hel del träning. På samma sätt så krävs regelbunden, daglig, mental träning för ökad mental styrka. Man brukar säga att det krävs 4 - 6 månader för att nå ett resultat men vissa positiva effekter kan märkas tidigare.
Finns det enkla sätt att som just hockeymålvakt "gå vidare"? Efter ett enkelt insläppt mål eller efter att man gjort ett misstag som blir avgörande?
Det finns många olika "knep" att ta till men i grunden handlar det om att utveckla sin attityd och känsla i det sammanhang där man ska prestera. Att gå vidare efter ett misstag handlar ofta om att få stopp på den egna, ofta fördömande, dialogen med sig själv. En mycket enkel men effektiv metod är den klassiska "tankestopp". Den går helt enkelt ut på att så fort negativa, störande eller ältande tankar dyker upp så säger du bara, ljudlöst utåt men högt inåt , "STOPP" till din egen inre röst och väljer istället att tänka på en energigivande situation. Fortsätt att säga stopp tills dess att den störande negativa inre dialogen eller bilderna slutar komma. Man kan variera den här metoden med andra ord som t.ex. "och nu över till någonting helt annat" eller att se en bild för sin inre syn t.ex. en stoppskylt.
Vad är viktigast som elitidrottare ett bra självförtroende eller bra självkänsla? Kan du också förklara din syn på skillnaden mellan dessa?
Enkelt sagt kan man säga att självförtroende handlar om hur mycket jag tror på min förmåga att prestera ett visst resultat, vad jag kan eller tror mig kunna klara av med ett visst mått av träning. Självkänsla handlar om mig själv som individ, hur jag ser på mig själv, mitt värde och hur jag tror att andra människor ser på mig och vad det betyder för mig hur andra ser på mig. Kopplingen mellan självkänsla och självförtroende uppstår t.ex. när jag måste prestera för att känna mig omtyckt och ha ett värde.
Om man redan är elitidrottare så tror jag att självförtroendet redan är ganska stort men vi har alltid en förmåga att införa mentala begränsningar i vad vi tror att vi kan klara av. Att alltid sträva efter att utvecklas och bli bättre och att bryta gränser blir viktigare än att "ha ett högt självförtroende". Högre självkänsla medför en inre trygghet som medför att jag har ett högt värde som människa även om jag inte lyckas så bra som jag eller omgivningen hoppats eller vill. Med en stark inre trygghet upplever du inte alternativet att misslyckas är någon katastrof utan något som händer även om det känns tråkigt ett tag efteråt.
Det är ju många "förstå sig påare" som tycker mentalträning är hokus pokus och inte behövs. Varför tycker du det är viktigt?
De som tycker mental träning är hokus pokus är förmodligen samma människor som tror att man kan bara man vill (de är dessutom okunniga på området). Det vill säga att viljestyrka skulle vara det som avgör om man lyckas eller inte. Stefan Holm t.ex. skulle aldrig ha kunnat vinna OS-guld på ren vilja utan han måste hitta det optimala mentala tillståndet i exakt den situationen för att kunna göra det vinnande hoppet. Det finns många exempel på idrottare som förlorat matcher och tävlingar där de på papperet varit helt överlägsna och förlust skulle vara otänkbart och där man kan hänvisa resultatet helt och hållet till den mentala faktorn. För att hålla oss inom hockeyn så kan vi ta Sveriges förlust med 4-3 mot Vitryssland i OS 2002. Här drabbades tre kronor av en kollektiv mental låsning. Jag är helt övertygad om att alla i laget ansträngde sig till sitt yttersta men de kunde inte nå upp till sin normala kapacitet eftersom förlust, som tidigare var otänkbart, helt plötsligt fanns där som ett möjligt scenario och ju närmare slutsignalen man kom utan att kunna vända matchen desto större blev låsningen.
Är det skillnad på mental träning för en idrottare eller en företagsledare?
I grunden är det ingen skillnad men när vi kommer in på den situationsorienterade delen av träningen så ser det naturligtvis annorlunda ut. Jag tänker då på när man börjar visualisera framtida situationer och utvecklingsmål etc. Idrotten är på många sätt en enklare tillämpning av mental träning eftersom det ofta är mer konkreta sammanhang och mätbara mål man kan arbeta med
Kan du som ung målvakt ha nytta av den mentala träning på fler områden än inom idrotten? Tex i skolan?
Mental träning är användbart och har en stark positiv inverkan i alla delar av livet. Regelbunden mental träning sänker grundspänningen i kroppen och du blir mindre känslig för störningar och får ökad stresstålighet samt förbättrat fokus.
Kan man som ung idrottare ta del av mental träning utan att det kostar en massa pengar?
Ja, det finns paket med träningsprogram med böcker att köpa för ca 600 kronor. Enstaka träningsprogram kostar som en vanlig CD-skiva.
Kan du tipsa oss om tre sätt att uppnå bra mental status, innan, under och efter en hockeymatch? Alltså vad kan man göra innan för att få rätt mental stäming, vad kan man göra under för att ha rätt fokus och efter för att kunna ta till sig matchen på rätt sätt oavsett hur det går? (kanske en svår och väldigt stor fråga, men hoppas det finns ett hyfsat enkelt svar :-))
Jo, som du själv påpekar så finns det mycket att säga här men om jag ska ge mig på något väldigt konkret och kortfattat så ger jag följande förslag:
1. Mental avslappning, koppla av djupt, blunda och spela matchen mentalt. Var där i dig själv och upplev ett antal utvalda situationer i matchen och upplev hur du presterar på toppen av din förmåga, ha en bra känsla. Avsluta med att du går av planen och in i omklädningsrummet igen och, oavsett hur matchen gick så kan du uppleva att du är helt nöjd med dig själv som människa och med din prestation, att du upplever att du gjorde det bästa du kunde i varje specifik situation.
2. Dela in matchen i 5-minutersperioder. Ha som mål att hålla nollan i varje 5-minutersperiod. Glöm tidigare 5-minutersperioder och koncentrera dig enbart på den innevarande.
3. Koppla av mentalt och analysera ditt agerande under matchen. Sätt dig själv på läktaren och analysera utan att värdera, ge dig själv konstruktiv kritik och notera gärna i en bok vad du behöver arbeta mer på och vad som var bra och som du kan bygga vidare på. Vid senare tillfälle kan du använda anteckningarna från flera matcher som grund för att göra upp en mer långsiktig utvecklingsplan.
Som sagt finns många bra tips ni kan ta med er i erat strävande att bli så bra målvakter ni kan. Jag är ju övertygad om att mentalträning är väldigt bra för astt maximera dina egna förutsättningar att bli som bra du kan bli och underlätta för dig själv. Som målvakt har du ju ofta hög mental belastning och att då träna även det mentala tycker jag är självklart.
Det är inte alltid så lätt bara gå vidare, eller stå över nervositet eller en dålig insats under en match. Om du då har tränat mentalt kommer det att vara lättare. För som målvakt har du ju inte råd med att älta den där tavlan du just gjorde eller att bli osäker om du släppt ett enkelt skott.
Så kila ner på biblioteket eller kika på tipsen som Anders gett och börja träna mentalt!
Vill tacka Anders Karlgren som tog sig tid och gav väldigt bra och informativa svar!
Vi hörs!
Något som kan vara viktigt att tillägga är att mental träning är mycket mer än självförtroende, självkänsla och motivation. Det handlar minst lika mycket om ideomotorisk inlärning eller teknikträning omo man så vill.
SvaraRadera/Anders