Det här inlägget kan kanske bli lite gnälligt och negativt. men det är ett ämne som rör mig och berör mig.
Vad ska jag skriva om då.
Fördelning av resurser i förortsföreningar.
Det här med att ett halvrisigt A-lag i div2 eller lägre ska få mest uppbackning i förortsföreningar. Jag tycker det blir så snett. Där knattar och juniorer betalar, jobbar och ställer upp för att ett A-lag ska få utrustning eller bidrag till utrustning, grattis eller rabatterade klubbor, eget omklädningsrum och bästa istiderna.
Varför ska det vara så?
Det stör mig. Rätt mycket faktiskt.
Dessa A-lag, där få unga och lovande spelare spelar, dom har ju liksom redan lämnat för större klubbar. Så dom unga spelare som finns kvar spelar på rätt nivå efter sin kompetens. Dom spelar hockey för att det är roligt. Sen har vi dom äldre spelarna, som likaså dom spelar för att det är roligt. För att hålla igång.
Nu finns det säkert dom som säger. Ja men om dom inte får alla dessa förmåner så väljer dom att spela någonstans där dom får det. Mitt svar? Låt dom göra det då? Satsa tillbaka alla pengar och resurser som kommer in i föreningen på ungdoms och juniorlagen. Sen får dom som vill spela i A-laget bekosta sin egen hockey. Eller med samma stöd som övriga lag i föreningen får,
Nu är jag inte helt insatt, men vad tillför ett A-lag i div2 eller lägre för föreningen? Klarar sig en förening lika bra utan ett a-lag? Nu pratar jag breddföreningar, förortsföreningar med uppgift att få fram unga spelare som söker sig vidare. Föreningar med uppgift att hålla bredden, få barn och ungdomar att spela vidare och inte sluta med hockey. Är ett a-lag absolut nödvändigt för dessa föreningar?
Min åsikt är att a-lag i dessa föreningar ska vara till för dom som inte kom iväg. Dom som inte var bra nog eller hade ambitionen att komma iväg. Utan som vill spela hockey för att det är roligt. Som är beredda att fortsätta betala medlemsavgift, sin egen utrustning och klubbor. Som spelar hockey för att det är roligt. Inte för att ha eget omklädningsrum och gratis utrustning.
Jag tänker att alla förortsföreningar måste klara sig bättre utan ett a-lag än alla ungdomslag?
Ändå är det ungdomslagen som ska sälja lotter, stå i kiosken, anordna bingo och hjälpa till på a-lagsmatcher. Som att spelarna i a-laget inte har föräldrar eller partners och kompisar?
Jag önskar att alla mindre föreningar som inte har ett a-lag som satsar mot eliten, kunde vända på hur man fördelar resurser och vart man satsar. Göra tvärtom liksom.
Det kanske finns såna föreningar, men jag har inte stött på dom. Ännu.
Det som gör mig ännu mer upprörd, kanske. Är att i alla dessa föreningar ställs inga krav tillbaka på a-lagets spelare. I att ställa upp på ungdomslagen. Kravet som finns är väl typ. Träna och spela. OM det nu ska vara som det är, med pengar och resurser. Då tycker jag det minsta man kan kräva av spelarna i a-laget att ha fadder-lag i föreningen, som dom besöker regelbundet. Är med på träningar kommer på matcher. Bjuder in spelarna och se a-lagets omklädningsrum. Kanske till och med är tränare eller hjälptränare i lagen.
Skulle en förening få sina a-lagspelare att göra dessa uppgifter, lovar jag dig att deras publiksnitt skulle höjas. LOVAR! För vilken sju till tolvåring skulle INTE vilja se "sin" a-lagspelare spela match. Heja på sin kompis i a-laget.
Men som jag upplevt det blir a-lagen som egna lag i föreningarna. Vilket jag tycker är synd. Spelarna där skulle kunna gör så mycket för barnen i föreningen. Saker som inte ens skulle vara ansträngande och antagligen ge väldigt mycket tillbaka.
Vad tycker ni? Vad har ni för upplevelser?
Diskutera gärna i kommentarerna eller på min Facebooksida.
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar