Kiropraktor Emelie Hedlund gästbloggar

Nu är det dags för min favorit kiropraktor Emelie på Spine Rehab att gästblogga igen. Riktigt bra läsning och viktig läsning! Så ta er tid att läsa det här noga nu! Har ni sen problem så tveka inte att ringa eller mejla Emelie som är grymt duktig! Hon har fått ordning på min stela och gamla rygg! Som jag trodde var ett omöjligt uppdrag. men icke!

Hej!

Idag tänkte jag skriva om en typ av problematik som uppstår hos många ishockeyspelare, nämligen trötthet och smärta i ländryggen.

Ländryggen är det nedre delen av ryggen, under skulderbladen och ovanför bäckenet och där man vanligen ser ”svanken”. Många ishockeyspelare upplever ofta trötthetskänsla eller smärta i området under perioder med mycket träning, och framförallt mycket skridskoåkning. Ländryggsproblematik kan uppkomma av många orsaker och det är oftast inte bara en faktor som bidrar. 

Notera att jag i detta inlägg inte beskriver rehabilitering och förebyggning för problematik som uppstår vid t ex diskbråck, tumörer, frakturer och andra skador som möjligen kan uppstå vid direkta trauman mot ländryggen.

Det är vanligt att man ser hockeyspelare med en stor svank och ”ankstjärt”. Denna ofördelaktiga position ger stor belastning på ländryggen och kan därför skapa diverse smärta och trötthet i området. Två faktorer som är enkla att arbeta med och som kan ge stor effekt är bålstabilitet, generell muskelstyrka och rörlighet.

Bålstabilitet har visat sig vara viktigt för att både förebygga och rehabilitera ländryggsproblematik. När man pratar om bålstabilitet syftar man på de muskler i magen och ryggen som man inte kan se. Det vill säga att även fast du har ett sexpack på magen och kan göra 500 situps på raken betyder inte det att du har en bra bålstabilitet.

 

Bålstabilitet har med balans, kontroll och stabilitet att göra. En bra bålstabilitet gör bland annat att du kan utveckla mer energi vid en rörelse, t.ex. ett slagskott, för att du kan hämta mer kraft från benen.

Bra övningar för att stärka bålen är till exempel ”plankan”, ”rumplyft”, ”bendopp” och all form av träning med hjälp av t ex. en pilatesboll. Med hjälp av en pilatesboll integrerar du balans och stabilitet din styrketräning vilket är bra för att stärka bålen.

Som jag skrev i mitt förra inlägg är det viktigt att vara rörlig för att förebygga uppkomsten av bland annat muskelrupturer. Det är inte den enda anledningen! Att öva upp sin rörlighet med rörlighetsträning och stretching är också bra för att musklerna inte skall vara spända och ”dra” våra kroppar in i ofördelaktiga positioner. 

Det är vanligt att hockeyspelare har strama muskler på baksidan av låren samt höftböjarna till följd av skridskoåkning i framåtlutad position. Dessa muskler påverkar ländryggens position både direkt och indirekt på grund av var i kroppen de sitter. En stram höftböjare kan vara en av faktorerna till en kraftig svank. Att stretcha dessa muskler regelbundet kan därför indirekt minska trötthetskänslan i ländryggen. Andra muskler som är viktiga att stretcha är bland annat bröstmuskulaturen, framsida lår och vader.

Självklart gäller det också att ha en generell muskelstyrka i hela kroppen för att kunna utföra vilken sport som helst. Spelar du hockey är det viktigt att vara stark i både benen, bålen, armarna, brösten och ryggen. Det är viktigt att fysträningen mellan ispassen matchar sporten du håller på med. Det är viktigt att träna allsidigt. Att vara jämnstark i hela kroppen är mer fördelaktigt än att kunna bänka mest i laget.

För att förebygga eller rehabilitera ländryggsproblematik så är A och O att orsaken bakom problematiken behandlas, det vill säga att bålstabiliteten är på topp, rörligheten bra och kroppen stark. Utöver dessa faktorer gäller det att modifiera de aktiviteter som är grunden till problematiken. 


Ta en funderare på: 

- hur du åker skridskor (är du mycket framåtlutad blir belastningen på ländryggen större)

- din hållning, både på isen och till vardags (om du har mycket framåtroterade axlar och en ”rundad rygg” ökar påfrestningen på musklerna i ryggen)

- hur du sitter (sitter du rak i ryggen eller sjunker du lätt ihop?)

- hur du står (står du ofta på ett ben i taget? Hur är svanken?)

- hur du lyfter tunga saker (böjer du i knäna eller i ryggen?)

- din teknik vid styrketräning (belastar du dina muskler på rätt sätt?)

Om du känner dig osäker på hur du ska träna för att förebygga eller rehabilitera din ländryggsproblematik bör du ta kontakt med någon som kan hjälpa dig, exempelvis en kiropraktor, naprapat eller sjukgymnast. Det är bättre att ta tag i problemet innan det uppkommer eller innan det blir kroniskt. 

Lycka till!

Emelie Hedlund
Leg. Kiropraktor

E-post: emelie@spinerehab.se

Spine Rehab
www.spinerehab.se

Återigen levererar Emelie ett grymt bra inlägg med bra tips. Eller inte tips riktlinjer mer, det här handlar ju mer om att göra som hon säger. Lyda! Ryggen är trots allt ett rätt viktigt redskap och något du vill ska hålla så bra det bara går!

Tackar Emelie som tog sig tid skriva ett till bra inlägg!

Vi hörs!

Kiropraktor Emelie Hedlund gästbloggar

Idag kommer andra inlägget av kiropraktorn Emelie Hedlund. Idag skriver hon om muskelsträckningar och hur man undviker dom samt återhämtar sig från dom.

Hej alla!

Nu är det dags för Niklas läsare att lära sig mer om några skador som är vanliga i ishockey och hur du som spelare eller tränare kan minska risken för uppkomsten av dessa. Idag tänkte jag ge er ett inlägg om muskelbristningar, varför de uppkommer och hur du kan minska risken att drabbas av dessa. Informationen som följer är förmodligen något ni hört förut men den tåls att repeteras till dess att den sitter som rinnande vatten. 

Muskelbristning/-ruptur är en vanlig åkomma bland idrottare inom de flesta sporter. En bristning uppstår när muskelfibrerna i en muskel utsätts för en belastning som är för stor eller kraftfull för muskeln att klara av den. De uppstår vanligen vid plötslig acceleration eller inbromsning. 

Vanliga muskelgrupper som utsätts för bristningar är framsida lår och ”ljumskar”, baksida lår samt vadmuskulaturen. Dessa muskelgrupper är extra utsatta på grund av de korsar två leder. Ishockeymålvakter råkar ofta även ut för skador på insida lår då de plötsligt kan tvingas ut i påfrestande positioner för att rädda en puck. Det vanligaste tecknet på en bristning i en muskel är att styrkan är minskad och att rörelse hindras på grund av smärta. 

Muskelbristningar kan vara både stora och små och brukar graderas från I-III, där grad I innebär att endast ett fåtal muskelfibrer skadats och grad III innebär fullständig ruptur av muskeln. En grad III-skada sker oftast i området precis där muskeln övergår till muskelsena, det vill säga nära en led.

Nedan listar jag några faktorer som ökar risken för att drabbas av muskelbristningar:

• Ofullständig uppvärmning
• Otillräcklig rörelse i en led
• Muskelstelhet
• Utmattning/överansträngning/för lite vila
• Muskelobalans
• Bristande energi
• Otillräcklig muskelstyrka i kroppen
• Tidigare skada som ej rehabiliterats ordentligt
• Bristande teknik

Någon som känner igen sig? Ishockeyn som träningsform, och framförallt ungdomsverksamheten är kanske inte känd för att lägga mycket tid på stretch och idrottspecifik styrketräning. Det är många barn och ungdomar som tränar flera timmar varje dag under sex-sju dagar/vecka och därmed inte får tillräcklig vila. A och O för att undvika uppkomsten av skador så som bristningar och rupturer är förutom tillräcklig vila är även tillräckligt intag av näring och energi. Det vill säga att det inte bara är viktigt att äta mycket och energirik, utan även näringsrik mat. Utöver det som kan göras på hemmaplan är det också viktigt att tränare och spelare i alla åldrar har kunskap om hur viktigt det är med korrekt och tillräcklig fysträning, stretch, kost och vila. Vad som är än viktigare än själva kunskapen, är att det sätts i verket och det är nog här det oftast brister.

 

Om du känner igen dig så råder jag dig att ta kontakt med någon som kan ge dig tips och råd om träning, kost och stretch för att förebygga skador. Vänta inte till skadan redan har uppkommit. Kiropraktorer, naprapater och sjukgymnaster är tre vårdgivare som gärna hjälper dig.

 

Vad gör du om du ändå råkar ut för en bristning?

 

Direkt vid skadetillfället skall muskeln lindas hårt och gärna med ett tryck över det skadade området med en elastisk linda. Lägg på kyla (ispåse eller dylikt) över området och håll det skadade området högt, i regel ovanför hjärtat. Ligg gärna ner för att inte belasta benet.

 

För att komma ihåg hur man skall göra i akutskedet kan man tänka på PRICE:

 

Protection – skydda skadeområdet från ytterligare skada.

Rest – avsluta all aktivitet för att minska blödning och svullnad.

Ice – först direkt vid skadetillfället men sedan gärna 15min varannan timme det första dygnet. Kylan minskar blodflödet i muskeln men kan också lindra smärtan.

Compression – en elastisk linda ska lindas hårt men utan att det orsakar smärta och bör gå utifrån och inåt mot kroppen. Trycket förhindrar genomblödning och därmed även svullnad.

Elevation – Förhindrar ansamlingen av vätska och därmed svullnad.

 

PRICE gäller framförallt de första 24 timmarna. Efter det gäller det att mobilisera, det vill säga röra på det skadade området men att göra det försiktigt. Det har visat sig finnas många fördelar med tidig mobilisering, bland annat minskad smärta och svullnad samt snabbare tillfrisknande. Mobilisering innebär både lätt excentrisk träning och rörelse av området men även mjukdelsbehandling för att minimera mängden ärrvävnad.

 

Exakt hur du bör rehabilitera din skada kan jag inte svara på utan råder var och en att tidigt besöka en terapeut med kunskap inom området, exempelvis en idrottskadespecialist, kiropraktor, naprapat eller sjukgymnast. På min klinik ser jag vanligen inte muskelbristningar i akutskedet. Mina patienter uppsöker mig oftare på grund av de problem som uppstått i efterhand eller på grund av kvarvarande smärtor efter skadan. De säger alla samma sak: DET ÄR INTE VÄRT DET.

 

Kom ihåg att det är hur du behandlar skadan i akutskedet som avgör hur snabbt och bra skadan läker.

Emelie Hedlund
Leg. Kiropraktor

E-post: emelie@spinerehab.se

Spine Rehab
www.spinerehab.se

 

Bra tips, sepciellt för målvakter kanske, som löper stor risk att sträcka sig. Speciellt om man som Emelie skriver slarvar med uppvärmningen. Så läs och lär, läs igen och kom ihåg! Riktigt bra tips och lärdomar som Emelie bjuder på här!!

 

Tackar Emelie för hennes första tips och lärdomar!

 

Vi hörs!

Kiropraktor Emelie Hedlund gästbloggar

Under stålbucklan med Stockholms F16 lag fick jag ju en kortare behandling av min stela rygg ocg lagets kiropraktor. En behandling som gjorde ryggen bättre. När jag fick reda på att Emelie hade sin praktik ett backhandskott från mitt jobb bokade jag snabbt in tre tider för att få ordning på min rygg. Då jag varit sjukt nöjd med behandling, mottagande och allt som Spine Rehab erbjudit mig så frågade jag Emelie om hon ville skriva lite gästinlägg i min blogg.

Det ville hon. Så här kommer ett första en kort presentation av Emelie och vad hon pysslar med.

Mitt namn är Emelie Hedlund och jag är kiropraktor. Jag har idrottat så länge jag kan minnas och har erfarenheter ifrån både lagsport, ridning, dans och kampsport. Jag har sedan tonåren arbetat inom gym- och gruppträningsbranschen och har genom åren hunnit med att vara instruktör i de flesta träningsformerna. Detta är min stora passion i livet då jag vill inspirera andra till ett friskare och mer hälsosamt liv. 

Idag driver jag tillsammans med min kollega Daniel Fagerberg en nyöppnad kiropraktormottagning på Södermalm. Mina patienter besöker mig för att få hjälp med allt från ”stela kontorsryggar” till idrottsskador. Kliniken heter Spine Rehab ligger på Lundagatan 57 på Södermalm i Stockholm. Hos oss kan du förutom kiropraktisk behandling även behandlas med massage och dry needling samt få tips och råd gällande rehabilitering, ergonomi och kost.

Jag får ofta frågan om ”vad en kiropraktor egentligen gör för någonting” och mitt svar blir lika luddigt varje gång. Det beror inte på att jag inte vet vad jag gör utan för att alla patientfall är olika och därmed kräver olika behandling. Sedan beror det också på vilken kiropraktor du som patient väljer att gå till. 

Kiropraktik är ett legitimerat verksamhetsområde inom hälso- och sjukvården vilket innebär att en kiropraktor arbetar under Hälso- och sjukvårdslagen. Kiropraktik innefattar diagnostisering, behandling och rehabilitering av, samt förebyggande åtgärder för smärttillstånd och funktionsstörningar i rörelseapparaten.

Emelie

En kiropraktor behandlar tillstånd så som.

• Ryggvärk/ryggskott
• Nacksmärta
• Huvudvärk
• Bröstsmärtor/Brästryggsmärta
• Bäcken-/ljumskbesvär
• Yrsel
• Ansikts-/käkledssmärta
• Smärttillstånd i armar och ben, t.ex löparknä eller tennisambåge
• Idrottsskador

”Vad är egentligen skillnaden mellan en naprapat och en kiropraktor?” är en annan fråga jag får en eller flera gånger om dagen. Jag anser att det är två olika vårdformer som arbetar med samma patientgrupp. I grunden har kiropraktiken och naprapatin olika filosofi och grundprinciper men i slutändan så behandlar de samma typer av problematik. As simple as that.
 
Jag kommer under våren att skriva ett par inlägg här gällande vanliga skador inom ishockey samt hur man kan behandla och rehabilitera dessa. Vid frågor, synpunkter eller önskemål får du gärna kontakta mig
Med vänlig hälsning,

Emelie Hedlund
Leg. Kiropraktor

E-post: emelie@spinerehab.se

Spine Rehabwww.spinerehab.se