onsdag 9 januari 2013

Intervju med juniorkronornas och AIK:s Niklas Lundström

Igår JVM målvakten Joel Lassinantti, idag kör vi en med AIK:s JVM målvakt Niklas Lundström. Han började JVM som två men starka inhopp och grymma straffräddningar gjorde honom till etta i slutet.

Vad JVM ett av dina stora mål inför denna säsongen?

Ja helt klart var JVM ett stort mål med säsongen och det var enormt kul att vara med om!

Har du jobbat på något speciellt denna säsong med Stefan i AIK eller på försäsongen med tanke på JVM? Eller har du jobbat på som vanligt?

Nej inte med tanke på JVM, vi har jobbat på precis som vanligt bara för det är vm så ska man inte ändra på saker i sitt spel.

I och med att det är rätt stark konkurens mellan målvakterna i JVM laget i år och det har känts lite mer öppet om vem som ska stå. Hur fungerar sammarbetet och hur blir stämningen mellan er målvakter i truppen? Märks det på något sätt ni är konkurenter?

Jag ville självklart stå varje match och det vill jag alltid! Vi tävlade mot varandra bra och hade roligt tillsammans.

Hur är Ryssland som land att spela en turnering i? Några stora skillnader eller är det mina fördomar som tror det?

Det är ett bra land, dom vill verkligen att alla ska må bra och hjälpte oss mycket, väldigt bra säkerhet med poliseskorter och livvakter så man var lugn hela tiden!

Hur står sig JVM hockeyn mot den du spelar i AIK? Skulle AIK klara att hävda sig i ett JVM?

Det är svårt att säga, JVM är så kort och intensivt och man kan nog inte spela sånn hockey som alla lag gör där i 55 omgångar! Så det är svårt att säga!

Hur mycket jobbar du och Stefan ihop under en vecka i AIK?

Jadu det är olika hela tiden, de mesta grundas på vad som hänt i matcherna och om han ser något som behövs! Oftast vet man ju själv vad man gör för fel.

Hur tycker du att det har gått för dig i AIK denna säsong?

Självklart hade jag velat vart jämnare och spela mera matcher! Men varje dag får man mer rutin och det känns faktiskt jätte bra nu!

Hurdan är Daniel Larsson att ha som målvaktskollega och konkurent i AIK? Fungerar ni bra ihop?

Danne är bra kille å vi har roligt tillsammans

Hur viktigt tycker du det är att en målvaktstränare är med som ledare i JVM truppen?

Det är jag så van med nu så det är som vanligt jätte bra!

Är det skönt och ett plus att det är just Stefan Persson som är med er i JVM?

Självklar vi känner varandra jättebra och har väldigt roligt tillsammans

Så, två av tre JVM målvakter intervjuade på dagar. Inte illa alls!

Tackar Niklas som tog sig tid att svara på mina frågor.

Vi hörs!

Assisterande förbundskaptenen Erik Carling skriver om U18 vm för tjejer

Som jag skrev när jag intervjuade Musse här om dagen. I en rejäl mediaskugga tog Sveriges U18 damer brons i VM. Här kommer en liten rapport och sammanfattning av assisterande förbundskaptenen Erik Carling!

VM U 18 dam

I ett VM med bara 8 lag uppdelade på två grupper blir resultaten i varje match viktigt. Det finns små möjligheter att reparera ett sämre resultat. Årets Junior VM för damer var inget undantag. I vår grupp ingick USA, Tjeckien, Ryssland och Sverige. Ettan direkt till semi och 4an till nedflyttningsserie. 2an och 3an till kvartsfinal.
 
Vi inleder mot Tjeckien och matchen får ett dramatiskt slut där Tjeckerna kvitterar då 1:32 återstår och vi kommer tillbaka och gör segermålet 3-2 med bara 27 sekunder kvar. En bra arbetsinsats men en liten känsla av att anspänningsnivån är lite för hög hos spelarna.
 
Andra matchen mot Ryssland visar sig den känslan vara riktig. Vi är det bättre laget och jobbar hårt men spelar spänt och tar därför en del konstiga beslut i försvarszon. Vi har initiativet och ledningen flera gånger men Ryssland kvitterar till 4-4 med 1:34 kvar och avgör sedan med en styrning med 32 sekunder kvar av overtime. Som salt i såren blir vår målvakt Julia Åberg skadad av ett skott i huvudet under uppvärmningen och måste avbryta turneringen.
 
Matchen mot USA blir trots klar förlust en positiv kick för laget. Vi spelar utan press och visar långa stunder att vi kan spela i ett högre tempo.
 
Eftersom vi bara möter USA och Canada i VM blir tyvärr gruppspelsmatchen mot dessa lag ett övningstillfälle där vi vänjer oss vid en högre fart som vi kan ta med oss till slutspelet och mötet med någon av dem i en eventuell semifinal.
 
Tack vare tjeckisk vinst mot Ryssland blir vi ändå tvåa i gruppen och Ryssland hamnar i Relegation mot Tyskland. Vi möter därför nykomlingen Ungern i kvartsfinal som genom ett väl tilltaget program med många samlingsdagar och träningsmatcher lyckats knipa tredjeplatsen i sin grupp. Vi tar initiativet direkt och gör tre mål i första perioden och spelar sedan stabilt försvarsspel och släpper bara till 11 skott på eget mål under hela matchen. I tredje perioden utökar vi till 4-0 och vår seger är aldrig hotad.
 
Semifinalen mot Canada blir enligt min uppfattning turneringens bästa match. Vi har tagit med oss lärdomarna från gruppspelsmatchen mot USA och spelar aggressivt i både försvars och anfallszon. Under långa stunder får Canada slå ifrån sig och ställningen är 2-1 till Canada mitt i matchen. Till slut gör deras lite större skärpa i avsluten skillnaden och de drar ifrån målmässigt till 4-1. I tredje perioden rullar vi runt på alla spelare för att inte riskera att ha för mycket av matchen i benen till bronsmatchen dagen efter och slutsiffrorna 7-2 speglar inte matchen som helhet. Enligt vår egen film av matchen har vi 32 skott på mål och ytterligare 19 avslut som täcks eller går utanför. Canada skjuter 48 skott på mål och vi täcker ytterligare 22 skott (bra siffra) . Trots förlusten känner vi verkligen att vi tävlat med dem på riktigt och att det med fler matcher av den här typen som förberedelse är möjligt att slå dem.
 
Bronsmatchen mot Tjeckien bekräftar att vårt spel blivit stabilt. Vi gör tre snabba mål i första perioden och spelar sedan på resultatet och lyckas tack vare bra inställning och stort målvaktsspel av nyinkomna Minatsu Murase hålla nollan. I tredje perioden sätter lagkaptenen Michelle Löwenhielm punkt med ett solomål och bronset är vårt. Canada vänder sedan 0-1 mot USA i finalen med en kvittering i slutsekunderna och ett tidigt mål i overtime och tar hem guldet. Minatsu Murase utses till turneringens bästa målvakt och backen Ebba Strandberg född 1997 hamnar i Medias all star team.

Slutsatserna av turneringen är flera. Dels hårdnar konkurrensen bakom Canada och USA. Flera länder har ambitiösa landslagsprogram med många samlingsdagar och träningsmatcher. Dels ser vi att vi kan rå på de två toppnationerna men vi behöver vänja oss vid att spela i den farten genom fler och tuffare träningsmatcher. Det skulle också minska anspänningsnivån om spelarna hade fler än maximalt fem matcher i den blågula tröjan innan VM börjar. Vissa detaljer i vårt spel behöver också förbättras genom skapandet av goda vanor hemma i klubbarna. Skottstyrkan behöver förbättras, grundtekniken gällande passningar, mottagningar och förmågan att skydda pucken likaså. Taktiskt behöver vi bli bättre på att ”boxa ut” motståndarna framför eget mål. Just den goda vanan att som försvarare stå vänd ut mot banan och inte titta efter pucken skapas genom träning varje dag. Trycket mot mål är betydligt hårdare internationellt än i riksserien vilket gör att detta beteende saknas generellt. 
 
Sammanfattningsvis kan man säga att vi gjort en stark turnering men att vi har en hel del utmaningar att jobba med. Arbetet inför nästa säsong börjar nu då det gäller att hitta nya spelare. Endast sju av årets VM spelare kan av åldersskäl komma ifråga till nästa år. Vi önskar alla ”pensionärer” lycka till med sin fortsatta satsning
 
Erik Carling
 
Assisterande förbundskapten U 18 dam
 
Henrik Cedergren
 
Förbundskapten U 18 dam
 
Starkt av Sverige knipa det där bronset! Att vi ligger efter USA och Kanada förstår jag och det är ju inte så konstigt. Av vad jag sett i distriktslaget för U16 finns det en hel del duktiga tjejer att fylla på med. Så jag tror Erik och Henrik kan vara lugna!
 
Tackar Erik för rapporten!
 
Vi hörs! 

tisdag 8 januari 2013

Intervju med juniorkronornas och Almtunas Joel Lassinantti

Vi hade två bra målvakter i JVM, där båda två gjorde en klart godkänd turnering. Joel Lassinantti kanske stod för hela turneringens svettigaste räddning mot Finland. Jag skickade ett mail med frågor till Joel och här kommer hans svar.

Var JVM ett av dina stora mål inför denna säsongen?

Ja JVM var ett av mina huvudmål inför säsongen och det lyckades jag med vilket var väldigt roligt.

Har du jobbat på något speciellt denna säsong med Andreas i Almtuna eller på försäsongen med tanke på JVM? Eller har du jobbat på som vanligt?

Inte direkt med tanke på JVM utan mer på spelet i allmänhet har vi jobbat mycket på. Så vi har inte ändrat något i spelet just för JVM.

I och med att det är rätt stark konkurens mellan målvakterna i JVM laget i år och det har känts lite mer öppet om vem som ska stå. Hur fungerar sammarbetet och hur blir stämningen mellan er målvakter i truppen? Märks det på något sätt ni är konkurenter?

Jag tror det har varit bra att ha en öppen kamp om förstaplatsen i målet. Dels för att man kommer ge järnet på träningarna och varje moment och dels för att den som presterar bäst ska stå. Jag har inte märkt av något negativt med den konkurrensen.

Hur är Ryssland som land att spela en turnering i? Några stora skillnader eller är det mina fördomar som tror det?

Ryssland som land vet jag inte så mycket om. Vi höll mest till i ishallen och hotellet. Arenorna vi spelade i var väldigt fräscha tycker jag, de överträffade mina förväntningar. Hotellet var helt okej, maten fanns väl mer att önska men saltade man bara lite grann så smakade den ungefär som i Sverige. Så jag tror man har mer fördomar än vad som egentligen är fallet.

Hur står sig JVM hockeyn mot den du spelar i Almtuna? Skulle Almtuna klara att hävda sig i ett JVM?

Skillnaden mellan JVM-hockey och den som spelas i allsvenska är nog drivet mot kassen. I allsvenskan är spelet lite mer uppstyrt gentemot hockeyn som spelades under JVM. Så det är en del skillnader mellan hockeyn.

Svår fråga omAlmtuna hade klarat sig bra eftersom det är så annorlunda hockey. Men jag tror att spelarna i seniorhockeyn är lite starkare så det hade nog vägt upp en del. Så jag tror vi i Almtuna hade klarat oss bra där också.

Hur har det varit att jobba med Andreas i Almtuna i år? Fungerar erat sammarbete bra? Han du ha honom något i Luleå?

Jag tycker det har fungerat bra mellan mig och Andreas. Jag hade han ett år när jag spelade i Luleås j18.

Hur mycket jobbar du och Andreas ihop under en vecka?

Han är med på ungefär tre-fyra pass per vecka och då kör vi alltid en halvtimme målvaktsträning innan det vanliga ispasset börjar, har vi tid efter brukar vi köra då också. Sen kollar vi igenom matcher på video efter i princip alla matcher jag spelar vilket jag tycker är bra. Man kan uppleva en situation på ett sätt och när man ser på video så kan man uppfatta situationen helt annorlunda.

Hur kändes det då du fick reda på att Almtuna skulle ta in Jhonas Enroth?

Jag fick reda på det ett tag innan och det kändes som en utmaning att kunna konkurrera med Jhonas.

Kan man lära sig något av att få in en kille som Jhonas i truppen? Eller kommer han mest och snor matcher av dig?

Ja det tycker jag. Vi båda är ganska samma storlek men jobbar lite annorlunda i olika situationer och det är kul att kunna se att det finns fler än en lösning på en situation.

Hur viktigt tycker du det är att en målvaktstränare är med som ledare i JVM truppen?

Jag tycker det bara är positivt. Under ett JVM försöker man inte ändra så mycket på spelet utan mv-tränaren är mest med för att man ska kunna få tips på detaljer, kunna diskutera med och gå igenom video med. Det är skönt att ha med en målvaktstränare tycker jag då man kan prata om olika situationer ur samma synvinkel vilket inte man alltid kan med vanliga coacher.

Jag tror precis som Joel det är viktigt med en målvaktstränare även i landslaget. Annars är målvakterna lämnade ensamna. För det finns ingen av coacherna som förstår sig på målvakternas vardag. Så att ha med sig en målvaktstränare som bollplank tror jag är viktigt.

Tackar Joel som tog sig tid svara på mina frågor!

Vi hörs!

måndag 7 januari 2013

Intervju med AIK:s Minatsu Murase

I en enorm mediaskugga har Sverige tagit ett JVM brons. Det är Sveriges U18 landslag för tjejer som kom trea i JVM. I detta U18 JVM kom Minatsu Murase en målvakt jag haft i Distriktslaget och verkligen gillar hennes lugna spelstil in som reserv. Men som hon kom in, spelade storartat hjälpte Svenska laget ta brons och blev utsedd till VM:s bästa målvakt.

Tog ett litet snack med "Musse" som hon kallas.

Du kom in till JVM som reserv och storspelade. Hur många matcher blev det? Mot vilka? HUr tycker du själv det gick?

Jag kom ihåg hur besviken jag var när jag inte kom med till JVM:s ordinarie trupp. Det var min sista chans eftersom nästa år är jag för gammal för u18-landslaget.

Jag var helt förstörd för jag kände ändå att jag förkänade en plats. Sedan fick jag ett samtal när JVM-truppen var och tränade i upplandsväsby några dagar innan dom skulle åka iväg till Finland. Då var det så att ena målvakten mådde inte så bra så då bad dom mig att packa och komma och träna och vara beredd på att åka med till Finland! Jag blev jätteglad och var supertaggad. Efter att ha tränat två pass så sa förbundskaptenen att jag kunde åka hem eftersom målvakten var frisk. Så jag tog mina väskor och åkte besviket hem.

Dagen innan nyårsafton fick jag ett samtal av målvaktstränaren för JVM truppens målvakter, då var det så att ena målvakten hade fått hjärnskakning och kunde inte fortsätta spela.. Därmed skulle jag ta flyget klockan 17:05 på nyårsafton till Finland! Jag blev jätteglad.

Det kändes både kul och tråkigt att komma dit. Att spela vm är något man drömmer om liksom men samtidigt kändes det tråkigt eftersom jag kom dit när dom egentligen inte ville ha dit mig från början. Men jag åkte iaf dit och kommer aldrig glömma dessa dagar. Laget hade spelat två matcher när jag var hemma. Så jag kom till den tredje matchen mot USA. Innan matchen sa tränaren att vi skulle dela på matchen och utefter det så skulle tränarna besluta om vem som skulle stå kvartsfinalen. Matchen gick jättebra för mig trots att jag släppte in två mål. Matchen slutade 0-8 och kvartsfinalen mot Ungern skulle JAG stå!

Nollade matchen mot Ungern och med det var vi vidare i semifinal mot Kanada! 4-0 blev matchen mot Ungern, otroligt skönt att hålla nollan. Matchen gick bra, kände mig säker och känslan var skön.
Semifinalen mot Kanada slutade 2-7 tyvärr. Men Kanada är ett bättre lag. Jag stod två perioder och och byttes ut inför tredje perioden då det stod 1-4 på tavlan. Jag byttes inte ut för att jag var dålig för det tycker jag inte att jag var. Jag var nöjd med min insats och kunde inte göra mycket mer än vad jag gjort. Efter andra perioden sa ena tränaren "vi byter ut dig nu så vi har dig fräsch imorgon till bronsmatchen". Jag skulle då spela bronsmatchen mot Tjeckien. Laget mötte nämligen Tjeckien sin första match i tuneringen och då gjorde Sverige


3-2 när det bara var några sekunder kvar, så det var en jämn match! Men iaf matchen vann vi med 4-0 och jag höll nollan, jag gjorde en jättebra match och va så nöjd med min insats i tuneringen! Tjeckien vann skotten med 43-36 om jag minns rätt. Jag fick pris för bästa spelaren i Sveriges den matchen så det var kul! Känslan jag hade då går inte att beskriva, jag var så glad och mådde så bra. Det bästa var att jag kom dit som reserv och bara spelade mitt spel och visade att jag var värd en plats i laget.

Jag är verkligen jättenöjd över min insats och kommer aldrig glömma denna resa.

Känns det som du ligger bättre till inför nästa turnering?

Nästa steg är Damkronorna och jag vet inte om jag ligger bättre till nu. Det är bara att fortsätta att träna och tro på sig själv så blir det bra till slut.




Jag är ju en stor fan av ditt sätt att spela. Lugnt, samlat och som det känns helt utan nerver. Är du lugn även utanför isen? Är du lika lite nervös som det ser ut?

Jag är faktiskt lugn utanför isen och jag går inte in i någon "bubbla" som många andra målvakter gör. Eller jag går in i min bubbla men min bubbla är ganska öppen så man märker nog inte att jag är i någon bubbla. Man märker nog inte att jag fokuserar för jag gör det innerst inne och kan framstå som lugn, skojig och kanske till och med lite ofokuserad.. Min målvaktstränare blir lite orolig ibland när hon tycker att jag är oseriös. Men jag vet att jag är fokuserad innerst inne och när det gäller så tar jag fram det. Jag blir inte nervös så ofta längre och jag tror att det beror på att jag tror mer på mig och själv och att andra runt omkring mig också gör det. Men självklart blir jag nervös ibland men jag tror inte det syns utan det är bara jag själv som ser det. Försöker vara lugn hela tiden och bara köra.

Har du jobbat med eran MV-Tränare i AIK Mikael Wernbom för att hitta en så lugn stil eller kommer det naturligt? Är du lika lugn på isen som det ser ut?

Jag har inte jobbat med att vara lugn eller så. Jag antar att jag bara är så. Jag känner mig lugn i mig själv när jag spelar men jag är samtidigt taggad och ibland lite nervös men antar väl att det inte syns!

Du har i år blivit ordinarie i AIK:s rikserielag. Var det ditt mål inför säsongen? Har du eller spelar du med killar?

Mitt mål är att vara första målvakt i AIKdam och nu är det bara att fortsätta köra så jag får behålla platsen! Jag tränar på skoltid med killar och även på eftermiddagar med AIKs j18 när det behövs. Jag har även spela matcher med dom så det är riktigt kul, ett helt annat tempo! Jag älskar att spela med killar och hoppas jag får jag träna mycket med killar framöver.

Kändes det som lite av en revansch komma in som reserv och sen bli bästa målvakt och hjälpa Sverige ta ett brons? Jag har hört att Erik sa något till dig vid prisutdelningen, något du vill dela med dig av? :)

Ja det kändes lite som en revansch att komma dit och göra det så bra. Det var skönt att jag kunde göra det också!

Efter jag hade fått priset som bästa målvakt så kom Erik fram till mig och sa "grattis, det är nu du ska komma fram till mig och Henke och fråga vad fan vi tänkte med.."


Jag är bara glad över att jag fick chansen till slut och att jag visade mitt bästa och jag är jättenöjd nu.




Vilka förebilder/idoler har du eller har haft?

VIKTOR FASTH är min största förebild! Han är så duktig och han har lärt mig så mycket. Jag känner han inte så men vad jag har sett av honom, både när han spelar och i olika intervjuer. En sak han sa en gång gjorde så att allt bara gått framåt för mig. Förut hade jag inget självförtroende alls jag trodde inte det minsta på mig själv och det funkade inte bra då, men efter ha sett en intervju då Viktor sa att om man inte tror på sig själv så funkar det inte. Sen dess har jag insett det och verkligen tagit till mig av va han sa och nu går det jättebra för mig och mitt självförtroende är på topp.

Hur mycket jobbar du med målvaktstränare i AIK?

Jag jobbar med dom både på skoltid och på kvällarna. Det blir väl ett par gånger i veckan. Jag får hjälp när jag än behöver så det funkar jättebra!



Var det din första stora landslagsturnering? Hur var det vara med i VM?

Det här vm:et var min första stora tuneringen med u-18 landslaget. Det var helt otroligt att vara med. Det får inte att beskriva hur bra det känns att få ta på sig den blågula tröjan. Riktigt stort!

En sak jag direkt tänker på är att det märks att Musse har Viktor Fasth som idol. På isen påminner dom rätt mycket om varandra. Det lugna samlade spelet. Stefan Perssons ledord "Do less get more" är verkligen något som syns i Musses spel. En kvinnlig Viktor Fasth, fast utan det hetsiga temperamentet. Inte illa alls!

En annan sak jag funderar lite på, och jag är lite dubbel i mina tankar kring. Men många unga damspelare pratar om att dom gillar och vill spela med killar. Vilket jag kan förstå det går snabbare blir en större utmaning och utvecklar säkert en massa. Men det tar ju dom bästa spelarna från damhockeyn i dom fall då tjejerna bara spelar med killar. Det gäller väll mest i tjejhockeyn. Men kan kanske bli en problem!?

Skön kommentar av assisterande förbundskaptenen Erik Carling! :)

Tackar Minatsu som tog sig tid svara på mina frågor!

Vi hörs!

lördag 5 januari 2013

Intervju med Stefan Ridderwall fd Örebro

Efter att Stefan Ridderwall fick gå från Örebro. Blev lite nyfiken på hur det var med honom, hur han såg på saker och ting och hur framtiden såg ut. Så jag chattade lite med Stefan på Facebook och fick svar på lite frågor.

Vad för förklaring fick du av Örebro till det brutna kontraktet? Jag har sett två matcher med dig i år där du spelat riktigt bra. Du har klart godkänd statistik. Så det sportsliga ser ju ut ha gått bra.

Jag har spelat väldigt bra på bortaplan och mindre bra hemma, sen blev jag sjuk i december, försökte spela ändå men det visade sig att jag sedan tidigare hade väldigt lågt blodvärde som gör att man inte har någon ork. De trodde att det skulle ta för lång tid att ta sig tillbaka från det och hade väl inte tid att vänta, så de valde att gå på två målvakter och jag var inte en av dom.

Vad är planen nu? Har du redan fått några erbjudanden?

Jag har fått erbjudanden som jag varit riktigt sugen på men de har inte kommit överens med Örebro. Väldigt tråkigt.

Hur känns det att få kontraktet uppsagt mitt under säsongen?

Det kändes förjävligt, tungt och chockerande. Visste inte, och vet inte, vad man ska göra av sig själv. Det är inte bara det att jag inte kan spela och träna som vanligt utan rädslan över vad som händer nästa år. Sen så har man ju skapat sig ett liv i Örebro med flickvän och hem osv, och nu ska man bara lämna allt och flytta.

Hur fungerar det med det ekonomiska när ett kontrakt bryts? Får du lön hela tiden eller tills du hittar något nytt?

Jag får lön tills mitt kontrakt går ut, men den nya klubben måste betala det de kommer överens med Örebro om. Det är där skon har klämt.

Hur tycker du själv det har gått för dig den här säsongen?

Jag har kämpat som ett djur med att förnya mitt spel, det har varit upp och ner men ju längre det gick ju bättre spelade jag och därför kom det som en chock att man fick sparken mitt i uppgången.

Vad gör du just nu? Håller du igång på is, eller blir det bara fys? Eller vila?

Jag håller igång med fys, ska försöka hitta is när jag fått hela min utrustning av Örebro.

Vilka målvakter i Allsvenskan tycker du är bäst? Och varför?

Jag tycker Hanses i Leksand är bra. Han är lugn och samlad hela tiden. Sen finns det många bra målvakter, Lasse Johansson har varit bra i VIK och Jhonas i Almtuna.

Du har ju haft några tunga säsonger med en hel del skador och nu det uppsagda kontraktet. Har du någon gång känt att nej fan nu skiter jag i det här?

Ja, det har vart en del jobbiga tider men mycket skumma skador och sjukdomar. Det stora problemet för mig har varit kramp då jag testat allt men inte lyckats lösa problemet tills nu förhoppningsvis när jag fått medicin för mina blodvärden. Det är lite segt att behöva spela på "halvfart" för att slippa kramp i många matcher och väldigt frustrerande såklart men har aldrig tänkt tanken att göra nåt annat.

Jag har läst att du är en riktigt julälskare. Hur firade Stefan Ridderwall jul? Vad är dom tre viktigaste ingridienserna för en lyckad julafton?

Oj, svårt. Maten, kalle anka och julklappar. Sen att alla är samlade är ju grunden.

Vem är den mest fåfänga spelare du spelat med och varför?

Jocke Lundström utan tvekan!

Intressant att höra hur Stefan tagit det och det ligger ju som sagt en del i det jag skrev igår. Hockeyspelare är människor dom med. Med ett liv utanför hockeyn, en familj och hör och häpna känslor. Det finns en lägenhet, en vardag en flickvän. Det är mycket som förändras väldigt snabbt. Självklart vet ju en hockeyspelare vad som gäller, och självklart kan dom få sparken och så kanske det ska vara. Men det måste skötas på absolut bästa sätt. Som arbetsgivare har man ju ett ansvar för sina anställda.

Jag hoppas också Stefan fått ordning med kroppen och kan gå för fullt. Jag tycker han är en duktig målvakt som har det en målvakts ska ha. Tror absolut han kommer hitta en ny arbetsgivare och kunna visa han är en målvakt.

En sak jag tänkt på, är att både Tim och Stefan kommer ju från varsin rätt jobbig säsong. Stefan från att ha spelat med bottenlaget Timrå, haft skadeproblem och fått stå åt sidan för Jocke Lundström och Tim från en säsong totalt misshandlad av Djurgården där han stod en och en halv match på hela säsongen.

Undra om Örebro hade med det i sina planer och tankar då dom värvade just Stefan och Tim. Sen har dom som Stefan känner jobbat på att ändra Stefans spel lite ihop med Micke Andreasson. Sånt tar ju lite tid. Så jag tycker det känns som lite dåligt tålamod eller dålig planering av Örebro.

Tackar Stefan som tog sig tid svara på mina frågor.

Vi hörs!

fredag 4 januari 2013

Hockeyspelare är också människor

Har funderat lite på en sak på sista tiden.

Hur föreningar behandlar sina spelare. Man skriver kontrakt med en spelare, som han förväntas hålla till varje pris! Men hur är det med klubbarnas ansvar?

Det är ju efter Örebros petande av Stefan Ridderwall eller Djurgårdens av Johan Garpenlöv som ledare som jag funderat och tänkt tillbaka på liknande situationer som jag läst och hört om. Ena dagen hyllade och gör ett bra jobb nästa behandlas dom som dom hade pesten. Helst ska klubben slippa betala ut lönen också.

Hur klubbar bara kan riva ett kontrakt och be spelaren lämna. Dom är fortfarande anställda och får lön men får inte vara med och träna och blir tydligt instruerade att dom inte är önskvärda. I många fall får dom inte ens komma in i omklädningsrummet och hämta sina grejor.

Spelare förväntas av fans och klubbledning att visa klubbhjärta och vara trogna sin klubb och visa lojalitet i alla fall , alltid. Men klubben kan bete sig hur dom vill. Riva ett kontrakt med en spelare som i Stefan Ridderwalls fall var handplockad. Säga att han inte är önskvärd så han snudd på får gå ut bakvägen.

Ofta i sånna här fall så vill ändå inte klubben låta spelaren lämna till ett lag i samma serie. En spelare dom själva anser för dåliga att spela kvar. Men för bra att gå till en konkurent. Förklara gärna det resonemanget? Det gör det ju också väldigt svårt för spelaren att fortätta utöva sin sport och sitt yrke. I vilken annan branch hade det varit ok. Nej du Niklas du är för dålig at jobba hos oss på Shell, men du får inte börja på Statoil.

Samma med fans, när en spelare vill lämna är han en hora (ursäkta språket) svikare och pengakåt. Inte välkommen tillbaka och inte vatten värd. Levererar inte samma spelare efter fansens förväntan ska ha tjäras och fjädras och dumpas fortare än kvickt! Så med andra ord bara spelarna som ska visa klubbhjärta? Hyckleri. Eller?

Jag tycker spelare som Fredrik Bremberg som säger ifrån, som inte köper det som skriks från läktarna i vissa fall. Eller Boateng i Milan som inte accepterar rasismen. Hur kan man som vuxen eller snudd på vuxen skrika vissa saker som skriks på läktarna? Helt oförståligt! Var finns respekten? Vad ger någon rätt kalla en annan människa för hora för vad han presterar på jobbet?

Hockeyspelare är trots allt människor dom med. Av kött och blod med känslor som alla oss andra! Visst har dom bra betalt för att utföra sitt jobb. Men det gör en ju inte känslolös. Hur många av er fans skulle köpa den sortens anställning på erat jobb?

Här tycker jag det finns mycket för föreningar att lära. Hur man behandlar sina spelare/anställda. Även om man petar någon, kan man ta hand om honom. Hjälpa honom att hitta nytt jobb. Ge honom stöd om han behöver. Ringa och höra hur det är. Vara mänsklig. Inte så mycket begärt eller speciellt svårt.

Det absolut värsta är att den här behandlingen börjar redan i tidig ålder, alldeles för tidig i många fall. Att behandla 12-16 åringar på det här sättet tycker jag är helt förkastligt! Jag vet inte hur mycket psykologi det finns med på stegutbildningarna men det kanske ska vara ännu mer?!

Men det viktigaste är för ledare, tränare, sportchefer att förstå det är människor dom har att göra med!! Otroligt viktigt! Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Det är ju så enkelt, något man får lära sig på dagis. Varför gäller det inte alls i sportens värld?

Skärpning!

Vi hörs!

onsdag 2 januari 2013

Olika sätt att hantera målvakter och målvaktsfrågan

Jag tycker Örebros agerande med sina målvakter är lite underligt. Om jag berömde Linköping här om dagen hur dom hade tålamod att vänta in Engstrand och under tiden lita på Andersson och Högberg spela, så gör väl Örebro tvärtom just nu.

Petar Stefan Ridderwall, av sportsliga skäl som jag har förstått. Jag har bara sett två matcher med Stefan och där har han varit riktigt bra. Han har helt ok och godkänd statistik. Ändå gör sig Örebro av med honom. För att som dom säger satsa på Tim Sandberg och Henrik Lundberg. Inget fel i det om dom nu är så missnöjda med Stefan.

Men jag vet inte jag? Nya målvaktstränaren handplockade ju Stefan. Som ju som det ser ut gjort en godkänd säsong.

Samtidigt går det ju rykten att Örebro vill kontraktera Jhonas Enroth och att dom ville köpa loss honom från kontraktet med Almtuna. Då känns satsningen på Tim och Henrik inte lika ärlig längre. Samt om NHL nu kommer igång som det finns en hel del som tyder på. Hur bra rustat är då Örebro? För Stefan har ju spelat lika många matcher som Tim Sandberg och har bättre statistik. Nu är ju inte statistik allt absolut inte, det viktiga är ju att rädda den där pucken i slutet vid uddamålsledning. Där har jag ju dålig koll som inte sett så många Örebro matcher.

Men jag tycker det är konstigt.

Samt kommer NHL igång och det inte alls var tanken att satsa på Tim och Henrik utan på Jhonas Enroth. Vad gör Örebro då? Står dom då med en tänkt andra och tredje målvakt som etta och tvåa?

Som sagt, Linköping litade på målvakterna dom hade under Engstrands skada och värvade inte in någon ny. Något jag tror fick alla deras tre målvakter att växa. Örebro petar en, säger dom ska satsa på dom som är kvar men ryktas rycka i Enroth. Vad sänder det för signaler till dom kvarvarande målvakterna?

Att vara målvakt handlar ju mycket om psykologi. Att känna förtroende.

Vilka har "behandlat" sina målvakter bäst av dom två klubbar jag nämnt här?

Vi hörs!

PS. Jag kommer INTE pubklicera kommentarer som inte håller god ton. Ni har all rätt tycka jag har fel eller någon av målvakterna i inlägget är mindre bra. Men håll en god ton!