Intervju med Joakim Axen som spelar och pluggar i USA

Var i USA är du och spelar hockey? På vilken nivå? Junior eller skolhockey? I vilket lag? Försök hitta en jämförelse mot Svenska systemet om det går?

Jag heter Joakim Axen och spelar idag College hockey för Robert Morris University strax utanför Pitrsburgh. Vi är en av de top 15 rankade lagen i serien Acha D1 och om jag skall försöka jämföra med det svenska serie systemet så skylle jag säga att top 5 skolorna hade klarat sig ganska bra i en div 1 serie medan lagen som är rankade under 30 är snarare lägre div 2 /divi 3 klass på.

Hur kommer det sig att du åkte över? Blev du aktivt värvad eller sökte du dig till USA?

Jag var redan då jag fyllde 15 år och var med i det svenska landslaget i segling inne på att jag ville studera utomlands och chansen att få göra det på ett college där idrott är en såpass stor del av vardagen. Så jag fick väldigt stor hjälp av Hovås där jag spelade under den tiden att komma i kontakt med rätt personer och ha en revisor som det heter som hjälpte mig med ett urval av skolor som passade mina förväntningar.

Hur trivs du? Vilka skillnader är det mot att bo/plugga hemma ( om du går i skolan)?

jag börjar närma mig slutet på mitt 3"e år nu så har varit borta en längre period nu men trivs bra. Men skolan tar mycket tid och det gäller att man är disciplinerad för att hinna med och inte halka efter. I USA har man flera mindre tester samt läxor att göra medan hemma i Sverige har du stora tentor vid ett fåtal tillfällen varje termin. Sen är du tvungen att gå till dina lektioner här i USA så det känns lite son gymnasiet jämfört med Sverige där studierna är mer baserat på själv disciplin.
Hur har hockeyn fungerat för dig denna säsong?

Jag drabbades av Borelia förra året så missade stora delar av säsongen tack vare det. Så tror aldrig jag varit så motiverad att komma tillbaka och bevisa för både mig själv, samt folk runt om kring att jag kan göra det här. Slutade med en Svs% 90,5 och GAA: 3,0 så även om det bara är siffror tycker jag det var en bra och väldigt rolig säsong.

Vad är dom största skillnaderna på isen som du upplever det? Både vid match och träning?

Framförallt att du kan aldrig slappna av på liten is då sargerna är mycket närmre dig. Väldigt viktigt att hela tiden försöka läsa spelet och vara aktiv i din målgård. Hemma är det mer finess och talang vad gäller passnings spelet medan i USA är det mer "dump and chase" hockey.

Utanför isen, är det några skillnader? Hur fungerar resorna, är det längre? bättre organiserat? Vad har ni för möjligheter vid sidan av isen som eget omklädningsrum, gym och andra bekvämligheter?

Som hockeyspelare är du van vid långa bussresor så det är det samma. Men det varierar från olika skolor vad gäller tillgänglighet till ishall och gym. Vi har ett omklädningsrum i skolans arena där vi tränar och spelar våra matcher i. Sen har vi ett gemensamt gym med fotbollslaget på campus som vi använder så allt känns väldigt professionellt. Sen är det kostym till alla hemma matcher och teack suits till bortamatcher gällande innom college hockeyn.

Hur är intresset för hockeyn där du spelar och i den ligan du spelar i? Har ni mycket folk på era matcher?

Pittsburgh är en bra stad när det gäller idrott då alla är väldigt passionerade och supportrar en. Vi har runt 600 personer på våra hemma matcher vilket är ganska så bra. Men vi mötte Liberty nyligen som hade 2650 personer och som fyller deras arena varje match så var shälvklart väldigt kul. Men sen finns det mindre skolor där intresset inte är lika stort också så det varierar lite.

Hur mycket kostar det att spela hockey där du spelar? Får du stå för utrustning? medlemsavgifter? Betalar du din skolgång själv (om du går i skolan)?

Robert Morris University är en privat skola så är väldigt dyr i svenska ögon. Eftersom att det vara är Ncaa D1 som får ge ut stipendier för idrotten så får man förlita sig på sina gymnasie betyg samt att göra bra ifrån sig i skolan för dp kan du få bra stipendier som gör det möjligt att kunna stanna här.

Men vi betalar inga avgifter på mon skola men vet att vissa Acha skolor får göra det. Vi målvakter får klubbor och skridskor samt om vi vill lackera våra hjälmar täckta. Anbars köper vi våra skydd via skolans Pro shop som ger oss inköpspriser här i USA så väldigt förmånligt.

Hur fungerar det för dig utanför isen? har det varit en stor omställning? Bor du ensam eller med en familj? Har det varit jobbigt?

jag kommer ihåg hur nervös jag var min första termin. Frpn att aldrig ha varit i USA till att nu stå inför alla dessa nya intryck, regler, språk, samt kultur var en stor omställning och det tog tid att vänja sig vid det. Men fördelen med att ha en lagidrott är stt du har diräckt 25 kompisar som hjälper dig att anpassa dig och att komma in i livet. Jag har bott både i lägenheter utanför skolan men valde att flytta in på campus då allt är nära och jag slapp köpa en bil vilket sparade lite pengar också.

Får du målvaktsträning och hur skiljer den sig mot det du var van vid här hemifrån?

Vi har en målvakts tränare som är med oss två gånger i veckan och kör samt ger oss övningar att göra vid sidan om. Största skillnaden son vi jobbar mycket med är vinklar och att våga vara kylig och inte överarbeta situationer samt att få oss snabbare på skridskorna. Men annars väldigt likt det tänket son vi har hemma med tycker jag,

Vad var det jobbigaste att vänja dig vid, anpassa dig till både på och utanför isen?

Maten! Alla steriotyper vi har om den Amerikanska mat kulturen är sanna. Att 2 timmar innan en match på en buss stanna för att hämta upp pizza är helt vansinne haha. Men det är lite så det funkar, visserligen har det blivigt lite bättre senaste åren men maten som är tillgänglig på skolorna är under all kritik ur svenska ögon. Sen att inte se familj och vänner på 4 månaders intetvaller är lika tufft idag som i början tycker jag personligen.

På vilken nivå spelade du i hemma i Sverige?

Jag spelade J20 div 1 med hovås sen blev det Mölndals j20 elite under våren och sommaren innan jag åkte över. Så spelade inte på någon särskilt hög nivå utan har fått jobba mig upp till där jag är nu tack vara skolbyte i USA och hårt slit.

Tackar Joakim som tog sig tid svara på mina frågor!

Vi hörs!

Är det bra och rätt att övertäcka vid första stolpen?

Jag skrev på Twitter efter att jag varit och sett Rangers - Stars att jag reagerade på att Kari Lehtonen vid några tillfällen hamnade i vinkeln så han övertäckte på första stolpen. Alltså att hans skridsko var utanför stolpen. Jag försökte få igång en diskussion, eller jag fick det. Men många verkade inte riktigt förstå vad jag menade. Så nu har jag suttit en timme för att hitta bilder på Kari Lehtonen då han gör just detta. Hittade bland annat en sekvens från just den matchen jag var på. Jag har klippt ur bilder från videos på youtube så kvaliten är inte HD direkt. Men ni kommer se vad jag menar.

Jag själv, tycker det känns lite underligt spela som Lehtonen gör. Sen, jag vet att många av filmerna visar tex en leftskytt komma in i vänster vinkel, då dom ju ofta väljer skjuta på första stolpen. Men det är även om det är en rightskytt. Bilderna är inte heller riktigt hundra, men dom bästa jag hittade. Bilden längst ned var den som fick mig fundera, eller det läget. För då hamnade han rätt långt ned och kom ned i BF och hade inte ens chans, då det blev en pass. Kanske han inte haft ändå, men det såg skumt ut där och då.

Redigerat
Efter diskussion på Twitter, har jag insett jag varit lite otydlig. Det jag är ute efter är när man övertäcker som nedan då man spelar intill stolpen. Alltså tätt mot stolpen, så när du går ned i butterfly så hamnar halva benskyddet utanför första stolpen. När du kommer ut i vinkeln är det en annan sak, och kan behövas för att inte släppa in på första stolpen.

Jag har också kikat på vinklarna från pucken, Vilket ju inte är helt enkelt, då tycker jag Lehtonen övertäcker mindre än det ser ut på bilderna. Att han är nästan square mot pucken. Så som sagt bilderna visar inte riktigt det jag vill få fram, men dom bästa jag hittat.

Så mina funderingar till er som läser detta.

1. Tycker ni det kan vara bra övertäcka, och i så fall varför?
2. Är det bättre övertäcka för att komma square mot pucken även om det kan innebära det lämnas luckor på bortre. (Det behövs ju bara att skytten flyttar pucken 2-3 dm så har han rätt mycket att skjuta på). Eller att det blir en pass och då har man en längre förflyttning. Eller skott och retur, då kan stoplen komma i spel och vara i vägen vid en eventuell förflyttning.

Så vad tycker ni? Övertäcka eller ej?

Vi hörs!

Tajtat till sitt spel

Jag satt hemma och kikade på HV71 - Brynäs igår. Där en av mina favoritmålvakter, efter sina år i Djurgården Gustaf Wesslau spelade. Jag slogs direkt av hur Gustaf förändrats sen jag såg honom sist. Ja jag har inte kollat så mycket SHL hockey, eller i alla fall inte HV71. Han spelade ett mer kompakt spel. Inte lika yvig och fladdrig som jag mindes honom.

Jag gillade det jag såg. Gustaf spelade mindre explosivt, lite längre in i målet. Mer samlat och kontrollerat. Något jag ville han skulle göra då han spelade i Djurgården och som jag vet han och dåvarande målvaktstränaren Thomas Magnusson jobbade med. Men i och med att Djurgårdens försvar då inte tillät honom spela så. Det var mycket dräll med puck och plötsliga frilägen, vilket krävde ett atletiskt och explosivt spel.

Jag misstänker att Gusaf och hans målvaktstränare William Rahm har jobbat en hel del med Gustaf spelidé och gameplan. Något som jag tycker såg riktigt bra ut igår. Jag gillade "nya" Gustaf Wesslau. Hans spel såg mer avslappnat ut och mer kontrollerat. En liten miss och en avig retur på Brynäs mål, där jag tycker han missade vinkeln lite och kom för nära första stolpen, fick sträcka ut och rädda med en benparad och fick en dålig retur. Jag tror också pucken gått utanför vilket får mig att misstänka han kom lite fel i vinkeln. Men det är små detaljer som är lätta för mig se med sex repriser.

Har ju intervjuat William Rahm två gånger och dom hittar du här och här. Samt en med Gustaf själv, där jag frågar honom om just att tajta till sitt spel. Något han nu i mina ögon lyckats riktigt bra med. Nu menar jag inte att jag vill alla målvakter ska bli block-robotar! Men, jag kände att Gustaf skulle kunna bli en bättre målvakt om han slapp spela så aggressivt och explosivt hela tiden. Av det jag såg igår känner jag att det stämde.

Jag tror också Gustafs nya lite mer kontrollerade och tajtare spel kan förlänga hans karriär några år, då det inte kan slita lite mycket på kroppen. Eller kräver samma explosivitet. Riktigt roligt se Gusaf igår. Bra jobbat av William och Gustaf!

Vi hörs!

Film och bild på aktiv OnePad

Jag har ju skrivit två inlägg om att vara aktiv i SMS och OnePad som du hittar här och här. Jag har fått lite frågor på hur jag menar och det har efterfrågats en film.

Med hjälp av inspiratören till inlägget Jonathan Höjd i FBK så har jag en film att visa. För att ni ska kunna se vad jag menar.

Ca åtta sekunder in i klippet kan ni se Fredrik Pettersson Wentzel komma upp i en OnePad med aktiva händer. Har klippt ut en bild på det här nedanför, ingen toppkvalite men ni ser vad jag menar.

Vi hörs!

Aktiv i SMS och OnePad, ovant och inte så mycket tränat

Jag skrev ju i förrgår om att vara aktiv i SMS och OnePad. Efter det har jag varit och kört pass med målvakter och tränat på just det. Att inte bara komma ned och blocka i SMS och OnePad. Det har fått mig att inse eller i alla fall misstänka att det här är något som inte så många unga målvakter tänkt på eller tränat.

Det var lite avigt, ovant och svårt att bryta gamla vanor och mönster. Alla förstod vad jag menade och var överens om att det kunde vara bra och användbart. Men det var svårt att få till, att bryta vanan av att komma ned och blocka, göra sig stor, sträcka på sig och då samtidigt låsa sig. Tryckt mot stolpen, sträckt rygg och bli orörlig.

Vi nötte det här ett helt pass, med väldigt basic övningar. Stå vid stolpen kom ned i OnePad få ett skott mot kroppen och handskar från vinkeln. Så skulle målvakterna försöka se till att pucken inte hamnade blint mitt framför dom mellan benen med hjälp av klubba eller handskar. Jag ville också dom skulle jobba med aktiva händer framför kroppen och aktiv ställning med kroppen lite framåtlutat eller som mäster Granqvist hade sagt med "backhopparnäsa".

Sen körde vi samma övning fast i SMS. Här gick det lite lättare komma ned och vara aktiva. Troligtvis för det är lite mer likt en butterfly där man är van jobba mer aktivt.

Så det här tror och tycker jag är något målvakter ska jobba mer med, nöta och öva på att bli mer aktiv och mindre blockande och passiv i vinklar och nere i OnePad och SMS.

Vad är era tankar?

Vi hörs!

Var aktiv i OnePad och SMS

En sak jag uppmärksamt och efter ett snack med Färjestads målvaktstränare Jonathan Höjd och Färjestads J18 målvaktstränare Joa Hellsten tycker det är värt att skriva om. Vi pratade om SMS och OnePad. Dels att väldigt många av dom målvakter vi tränade och stötte på nästan sorterat bort OnePad ur sin verktygslåda av räddningar vilket vi tyckte var synd.

Men det vi pratade mest om, är hur OnePad och SMS ofta blir helt blockande ställningar. Vilket vi inte tycker dom behövde bli.

Att man helt enkelt ska träna på att vara mer aktiv med klubba och händer i SMS och OnePad. Många tycker till exempel att det kan vara svårt se pucken ordentligt om den hamnar nära i OnePad. Då får man ju se till att den inte hamnar där. Istället för att sätta sig i OnePad och göra sig stor, sträcka på sig och bli lite stel och orörlig, var aktiv med händer och klubba och se till få bort pucken som du gör i en butterfly till exempel.

Du kan ju attackera pucken och jobba med aktiva händer även i OnePad och SMS. Jag tycker du ska försöka göra det så ofta det går. För att få bättre returkontroll och för att vara mer rörlig. Två saker som ju är bra att få till som målvakt.

Så nästa gång du tränar dessa två ställningar/parader. Försök vara mer aktiv. Luta dig lite fram istället för att bli rak, stel och tryckt mot stolpen. Försök använda handskarna, plocka pucken eller stöt bort den. Är det låga skott försök få iväg den med klubban som du gör i butterfly på vinkelskott. Utveckla ditt spel i OnePad och SMS.

Vi hörs!

Är den långa vägen möjlig eller omöjlig?

Efter att ha läst på twitter och haft ett telefonsamtal med en målvaktstränar kollega, har jag funderat på en sak.

Hur lätt är det att gå långa vägen till SHL?

Jag läser och hör hur Sanny Lindström rätt ofta pratar om hur han inte spelade tv-pucken och ändå tog sig hela vägen till dåvarande Elitserien. Visst det gjorde han, och det ska han ha cred för. Det finns massor av exempel, från "förr" i tiden på spelare som inte spelat tv-pucken och kommit hela vägen.

Men, jag har ju ingen statistik här. men hur många har tagit den långa vägen till SHL säg dom sista tio åren, eller dom sista fem åren?

När Sanny gick den långa vägen. Hur många hockeygymnasium fanns det då? Hur många Elithockeygymnasium? Fanns det hockeyklasser? Eller var det träning med sitt lag på kvällstid som gällde?

När jag sökte gymnasiet, var det samma kriterier som nu. Utan att ha spelat TV-pucken var det snudd på omöjligt att komma in. Skillnaden, då fanns det tre hockeygymnasium. Nu har i stort sett alla lag i Allsvenskan och SHL hockeygymnasium.

Som jag skrev, är det snudd på bara dom som varit med i TV-Pucken som kommer in på hockeygymnasium. Samt, jag vågar påstå att dom absolut allra flesta som lyckas sen tar en plats i SHL gått på hockeygymnasium.

Anledningen beror ju inte enbart på att alla som var med i TV-pucken haft så mycket mer talang, eller att ingen som var på gränsen eller kanske inte ens påtänkt för TV-pucken omöjligt skulle kunna bli en bättre seniorspelare än dom som varit med i TV-pucken.

Men, dom som är med i TV-pucken och får chansen gå på hockeygymnasium får så väldigt mycket bättre förutsättningar att träna bra, träna mycket, få hjälp av heltidsanställda tränare. Träna på dagtid, ofta två pass om dagen. I många fall boende nära ishallen och skolan. Omklädningsrum där man kan lämna utrustningen, bussresor till matcher, bra motstånd. I vissa fall betalt.

Missar du Tv-pucken, eller framförallt hockeygymnasium. Får du spela i ett lag som med absolut största sannolikhet inte spelar i J18 eller J20-elit. Du kommer inte spela mot dom bästa. Du kommer troligtvis inte ha chansen träna på dagtid eller två pass om dagen. Du kommer med stor sannolikhet inte ha heltidsanställda tränare. Du kommer med stor sannolikhet inte spela i ett lag där alla drar åt samma håll och gör allt som krävs för att bli hockeyspelare. Antagligen kommer konkurrensen i laget inte vara lika hård och inte pressa dig lika mycket att alltid prestera på topp.

Det går säkert, men vägen är så otroligt mycket längre än den var för Sanny Lindström eller mig. Ja jag kom ju inte dit i alla fall.

Jag missade TV-Pucken, var antagligen fjärde valet av tre. Men jag spelade ändå i Djurgården tills B-J, då jag slutade självmant. Jag gick inte på hockeygymnasium, inte min målvaktskollega Jonas Forsberg heller. Jonas, tog sig till Elitserien och har spelat där med både Djurgåden, AIK och Södertälje och har gjort landskamper. Så förr gick det, jag skulle säga att dom flesta spelarna som tog sig till Elitserien inte gått hockeygymnasium. Men är det lika lätt idag som det var då? Jag tror inte det, jag tror inte ens det är i närheten. Går det? Absolut, men då krävs det en enorm talang, en enorm träningsflit och vad jag tror en enorm tur.

Kanske inte så muntra ord, men det är den verklighet jag upplever att jag får info om som den gällande. Av dom spelare och ledare jag pratat med. Jag är inte lika insatt i utespelarnas möjligheter, men som jag fattat det är du målvakt och inte spelat TV-pucken är du inte aktuell för hockeygymnasium.

Vad är era erfarenheter? Spelare, tränare och föräldrar?

Dela gärna med er av era tankar i kommentarsfältet och på Facebook!

Vi hörs!